LUM - Arkivet
LUM - Lunds Universitet Meddelar nr 2 1997
På STM-området (Science, Technology, Medicine) har man noterat de kraftigaste prishöjningarna. Internationella prisjämförelser visar att STM tidskrifter har blivit i snitt 15 procent dyrare per år 1970-1990. Inga biblioteksbudgetar klarar detta. Konsekvensen har blivit stora neddragningar i prenumerationer på världens bibliotek (på UB2 med nära 20 procent ).
Samtidigt vill forskarvärlden öka sina möjligheter att publicera och vill ha fler och alltmer specialiserade tidskrifter. Detta går hand i hand med de stora internationella förlagens intresse av att skapa vinstgivande nischer för sina produkter.
Två huvudintressen föder denna lukrativa industri - viljan till största möjliga spridning av resultat till forskarvärlden samt det akademiska meriteringssystemet.
Internets existens har skapat en skenbar tillgänglighet. I själva verket är tendensen den motsatta; en privatisering av forskningsinformation av olika privat-ekonomiska och företagsekonomiska skäl. Att förlagen med kvarvarande copyrighträtt för vetenskapliga artiklar på Internet erbjuder digitaliserade versioner innebär ingen lösning. Många förlag förväntar sig pålägg på upp till 35procent på elektroniska tidskrifter. Copyrightkostnaderna som förlagen tar ut för artikelleveranser över nätet tenderar att öka mycket kraftigt, kan vara $20 per artikel + leverantörspris ca $10. Många förläggare experimenterar med "pay by the drink" systemet där varje glimt av information kan ha en prislapp. Det finns en djungel av olika prismodeller för tillgång till kommersiella elektroniska resurser men ingen ger återbäring till forskaren. Sträng och komplicerad licensiering från förlagens sida begränsar den fria tillgången till information.
Med nuvarande system finns det inte någon institution som kommer att ha råd att upprätthålla tillgång till fullständiga samlingar av vetenskaplig litteratur.
En lösning är en genomgripande förändring av den vetenskapliga kommunikationsprocessen, där äganderätten till det egna materialet i större utsträckning återgår till producenten/forskaren och dem som ställt forskningsresurser till förfogande, universiteten. Det primära målet måste vara att göra sakkunnigbedömda forskningsresultat brett tillgängliga till så ringa kostnad som möjligt och detta kan ske över Internet.
En stor fördel är den snabba publiceringen . Så snart en artikel är klar kan den läggas ut på nätet för bedömning. Snitt-tiden för att publicera en tryckt artikel är 10,5 månader.
Krav på hög kvalitet garanteras via peer-review, som kan ske på ett annat och bättre sätt än i den tryckta miljön.
Flera intressanta modeller finns för elektronisk egenpublicering av vetenskapliga artiklar.
Ett exempel på hur en ny reviewprocesss kan te sig är Journal for Interactive Media in Education (JIME) URL: http://www~jime.open.ac.uk/jime) och deras system för läsarkommentarer. Från varje artikelavsnitt finns länkar till den argumentation som förts runt just detta och läsaren kan växla mellan att läsa själva artikeln och att läsa kommentarerna i två olika fönster. Till skillnad från tryckta artiklar där kommentarerna kan sträcka sig över många månader i olika nummer är alla kommentarer här uppsamlade och direkt länkade till artikeln. Publikation på detta sätt innebär en process av interaktivitet med forskarkollegor - s.k. open peer review. Efter denna viktiga process beslutar editor om artikeln skall accepteras, och specificerar eventuellt vissa ändringar. Därefter verifierar editor och artikeln certifieras. Slutversionen publiceras och därefter får inga ändringar ske annat än via ett corrigendum som måste gå via editor. Den elektroniska diskussionen runt artikeln fortsätter.
Vid Linköpings universitet har man etablerat Linköping University Electronic Press med en liknande modell. Man skiljer också på publicering och certifiering. Publicering är datum och tidpunkt som arbetet lagts tillgängligt online. Review och certifiering kommer efteråt. Pliktexemplar skrivs ut för varje artikel och skickas till arkivbiblioteken.
Partnerskap behövs mellan universitet, forskningsbibliotek, vetenskapliga sällskap och forskningsråd för att via Internet förse den internationella forskarvärlden med snabb, korrekt och sakkunnigbedömd information samt garantera kommande generationer forskare tillgång till denna bl. a. genom arkivplikt för arkivbiblioteken, i Sverige Kungliga Biblioteket och Lunds Universitetsbibliotek. Denna nya modell återetablerar universitetens och de vetenskapliga sällskapens centrala roll för vetenskaplig publicering och stärker dessutom deras finansiella hälsa.