LUM - Arkivet
LUM - Lunds Universitet Meddelar nr 2 1997
Översättarutbildningen är tre terminer lång och startades höstterminen 1995 i samarbete med Tolk- och översättarinstitutet i Stockholm. Institutet har varit huvudman och har finansierat den första omgången av utbildningen. Fr o m denna terminen står dock LU både för finansiering och genomförande.
Utbildningen leder till en magisterexamen i engelska, franska eller tyska. För att bli antagen krävs 60 poäng i huvudspråket samt 40 poäng i andra ämnen än språk. Dessutom måste man göra ett speciellt inträdesprov.
Inför den första omgången sökte ca 200 personer, varav 150 ansågs behöriga att göra provet. Av dessa togs sedan 42 in - en tredjedel i varje språk, som bildade egna grupper.
- Det var skönt att arbeta i en så liten grupp. Vi fick en otrolig sammanhållning, säger Anna Kraft, som gick den engelska inriktningen.
Åldersspridning
Maria Gustafsson, som läste fransk inriktning, håller med. Hon tycker också att det var positivt med den stora åldersspridningen i gruppen, från knappt 30 år till drygt 50. Själv tillhör hon och Anna Kraft de yngsta med sina 26 respektive 24 år.
- Det här har varit en väldigt, väldigt krävande utbildning. Men de äldre har inte haft någon nackdel. Tvärtom är de mycket bättre på svenska än vad vi yngre är. Där ligger vi i lä! påpekar Maria Gustafsson.
Under utbildningen har teoretiska kurser i svenska och metodik varvats med översättningskurser åt både svenska och det aktuella språket. Varje vecka har studenterna dessutom fått göra en eller två inlämningsuppgifter.
- Vi har arbetat med väldigt olika sorters texter. Det har handlat om juridik, teknik, ekonomi, medicin mm. Vi fick t o m översätta en text om partikelfysik från CERN! berättar Maria Gustafsson.
- Eftersom vi har mycket skiftande bakgrunder har nog alla hittat något område som de är duktiga på, påpekar Anna Kraft.
Pinsammast
- Men det som jag mest har gråtit blod över har varit illa skrivna reklam- och informationstexter. De blir direkt pinsamma på svenska. Här ställs man inför den eviga frågan om i vilken utsträckning man får lov att förbättra texten, säger Maria Gustafsson.
Anna Kraft och Maria Gustafsson tycker att de har lärt sig mycket under sin utbildning, men önskar att de hade fått lite större inblick i hur det är att arbeta som översättare.
- När vi började fick vi intrycket att man skulle slita och dra i oss från Bryssel, men så har det inte blivit. Fast det är snarare EU:s än utbildningens fel. För att bli översättare i EU måste man nämligen göra ett prov och det har inte anordnats något sånt sedan vår första termin på utbildningen, berättar Maria Gustafsson.
Frilansuppdrag
Vesta Sandberg som har varit ansvarig för den franska inriktningen tycker också hon att det känns lite snopet att EU har gjort ett så långt uppehåll mellan proven.
- Fast tre av dem som började på översättarutbildningen har fått arbete i Bryssel. Men de hade anmält sig till provet redan innan de började på utbildningen, berättar hon.
För Maria Gustafsson och Anna Kraft gäller det nu att skaffa sig arbete.
- Jag var på starta-eget-information igår. Men jag vågar nog inte öppna egen firma förrän jag har fått lite erfarenhet. Så jag gör mitt bästa för att sprida ut att jag gärna åtar mig frilansuppdrag, säger Maria Gustafsson.
Vesta Sandberg tror nog att de nya översättarna ska kunna slå sig in på marknaden.
- De har mycket drive och kunnande och är minst lika duktiga som dem som arbetar för EU, säger hon.