Venezuela väntar på prisad Åsa

Åsa Petersén - ett namn att lägga på minnet. Hon forskar om Huntingtons sjukdom och 25 år ung har hon redan inbjudits till flera universitet i USA för att föreläsa om sina fynd. När Förbundet Unga Forskare nominerade henne för årets Anders Wall-stipendium inom naturvetenskaplig forskning så blev det en fullträff.

Kreativitet och förmåga till självständigt arbete är viktiga kriterier för att tilldelas stipendiet på 100.000 kronor. Ett annat villkor är att stipendiaten ska vara ung och ännu inte ha avslutat sin akademiska grundutbildning.

- Visst blir man glad över ett sådant erkännande, strålar Åsa. Även om det egentligen är ett pris kommer jag att använda en hel del när jag ska arbeta med min forskning utomlands.

Åsa är doktorand i docent Patrik Brundins grupp, på Wallenberg Neurocentrum, som forskar om nervcellsöverlevnad. Hon har läst fem terminer på läkarlinjen och stannade till som amanuens i patologi. Fördjupningsarbetet handlade om Huntington och renderade henne en doktorandplats.

Huntington, som också kallas danssjuka, beror på att nervceller i striatum, ett område i hjärnan, förtvinar och dör. De första symtomen är personlighetsförändringar, sen oförmåga att kontrollera rörelser och slutligen demens. Sjukdomen är ärftlig och forskare världen över letar intensivt efter botemedel.

- Först måste man veta varför cellerna dör och de försöker vi och många andra att ta reda på. I början på 90-talet identifierades Huntingtongenen av amerikanska forskare. Det visade sig att genen "stammar" - dvs vissa sekvenser upprepas. Ju fler upprepningar desto tidigare debuterar sjukdomen, berättar Åsa.

Den defekta genen uttrycker ett protein som inte fungerar normalt. Märkligt nog är det bara nervcellerna i striatum som tar stryk trots att gendefekten finns i alla kroppens celler.

Forskarnas viktigaste redskap för att förstå sjukdomen är transgena möss. Åsa har - till sin och andra forskares förvåning - funnit att Huntingtonmöss tycks vara resistenta mot gifter som annars orsakar cellskador. Nu ska hon tillbringa en tid på ett laboratorium i Boston hos några av de mest ansedda Huntingtonforskarna i världen. De är intresserade av hennes fynd i Lund och hon ska få arbeta med deras nya Huntingtonmus där genens" stammande" kan varieras.

Från USA bär det av till Venezuela där hon ska hon bedriva Huntingtonforskning tillsammans med sina amerikanska kollegor.

- I Venezuela finns nämligen ett litet isolerat område där en stor del av befolkningen har Huntington. Normalt är sjukdomen ganska sällsynt men där förekommer den i nästan var och varannan familj. Hos många har sjukdomen brutit ut redan i tonåren. Området är ett Mekka för Huntingtonforskarna och det var också här som genen först upptäcktes, berättar hon. Forskningen stöds av en amerikansk stiftelse, Hereditary Disease Foundation, som har grundats av en Huntingtondrabbad familj.

SOLVEIG STÅHL