LUM - Arkivet

Matematikens svenska historia på pränt

De senaste hundra åren har Sverige producerat många framstående matematiker, en utveckling som inleddes med den svenska matematikens "guldålder" vid Stockholms högskola i slutet av förra seklet.
Om detta och om vägen dit går att läsa i Lars Gårdings nyutkomna bok om den svenska matematikens historia.

Lars Gårding, professor emeritus i matematik, har arbetat med boken "Matematik och matematiker. Matematiken i Sverige före 1950" från och till sedan 1985.
- Jag tänkte att det skulle vara intressant med en historisk genomgång av svenska matematiker och deras värv. Någon sådan sammanställning har inte gjorts tidigare, säger han.
Boken är främst avsedd för matematiker, men med överhoppade formler ges även den mindre matematiskt intresserade en inblick i vetenskapens villkor och utveckling sedan 1700-talet.
Då ansågs matematik förvisso vara ett viktigt ämne, men det fanns inga renodlade matematiklärare vid universiteten. Det dög bra med intresserade klassiker eller teologer, ansåg man. Inte förrän ett par decennier in på 1800-talet kom det specialiserade matematiker.
Den akademiska standarden i Sverige var mycket varierande vid den tiden. För att en matematiker skulle meritera sig vetenskapligt kunde han skriva i en svensk vetenskaplig publikation, där alla möjliga ämnen blandades.
Ute i Europa växte det emellertid upp specialtidskrifter för matematik och fysik kring 1830. Nyheter förmedlades på så vis snabbt och konkurrensen matematikerna emellan skärptes.
På 1860-och -70-talet skedde stora kvalitetshöjande förändringar inom de svenska universiteten, främst genom att studentexamen förlades till läroverken, att en examensstege infördes och att självständiga arbeten fordrades för doktorsgraden. Det uppflammande intresset för matematik speglas i den uppsaliensiske universitetsadjunkten Göran Dillners matematiska tidskrift som utgavs i fem band 1868-74.
Men den person som ägnas mest utrymme i Lars Gårdings bok är Gösta Mittag-Leffler, den dominerande matematikern i Sverige mellan 1880 och 1910. Han var Stockholms högskolas förste professor och grundade den internationella tidskriften Acta Mathematica. På sin tid var han mycket känd och uppfattades som en ledande svensk tillsammans med Nobel, Nordenskjöld, Hedin och andra storheter.
- Han var en bra matematiker, men framför allt en stor entreprenör, påpekar Lars Gårding.
Mittag-Leffler hade också många internationella kontakter och var den som såg till att den ryska matematikern Sonja Kovalevski blev anställd vid Stockholms högskola, först som docent och sedan som professor, något som väckte enormt uppseende.
Lars Gårding beskriver Mittag-Lefflers tid vid Stockholms högskola som matematikens guldålder i Sverige. Det blev ett centrum där matematikens utveckling noga följdes genom Acta Mathematica och andra internationella tidskrifter. Miljön gav avgörande impulser som så småningom fick verkningar över hela landet. Grunden lades till den berömda svenska traditionen i matematisk analys.

("Matematik och matematiker. Matematiken i Sverige före 1950" är utgiven av Lund University Press.)

PETRA FRANCKE