Protesprisade

Ortopederna i Lund kan sträcka på sig. Två eftertraktade priser ­ Acta Orthopedica Scandinavia Award ­ för ett prekliniskt och ett kliniskt arbete har gått till två forskargrupper. Ett av arbetena kan leda till en ny princip att förebygga proteslossning.

Docent Per Aspenberg som varit med i båda grupperna berättar att varje år får ca 16.000 personer i Sverige en höft- eller knäprotes. Fem procent måste opereras om någon gång under de tio första åren på grund av att protesen lossnat. Den allmänna förklaringen kallas "partikel-sjukan" och går ut på att plastskålen i protesen nöts och då sprids mängder av mikroskopiska plastartiklar i vävnaden. Försvarsreaktionen slutar med att nedbrytningen av benet går snabbare än uppbyggnaden.

Lundagruppen lanserar en annan förklaring och en metod som nu också testats kliniskt på ett 50-tal patienter. Om inte protesen sitter riktigt fast från början kan det uppstå minimala "vicknings-rörelser" som kan skapa vätsketryck och påskynda nedbrytningen av ben.

­ Vi har undersökt om det går att dämpa de nedbrytande cellerna medan de benbyggande cellerna förser benytorna med friskt ben. Det visar sig att läkemedel mot benskörhet, bifosfonater, fungerade bra. Protesen var mycket mindre rörlig hos patienter som medicinerat och därmed minskade risken att den senare kommer att lossna, säger Per Aspenberg. I studien medverkar också ortopederna Maria Hilding i Västerås och Leif Ryd i Lund.

Det prekliniska arbetet handlar om hur ben läker och återbildas. Forskarna har kombinerat mekanik med molekylärbiologi för att undersöka vilka faktorer som styr cellernas differentiering, dvs om de utvecklas till brosk eller till ben. De har visat att belastning minskar förekomsten av en substans som hämmar differentiering. Istället frisattes signalmolekyler som påskyndar benbildningen. Förutom Per Aspenberg ingår Magnus Tägil, LU och Nina Basic och Slobodan Vukicevic, från Zagreb. Priset är 10,000 dollar till var och en av grupperna.

SOLVEIG STÅHL