LUM - Arkivet

På plastcykel mot 90-talet

Kommer ni ihåg plastcykeln? Den lanserades med buller och bång 1980 och blev en magnifik flopp - inte minst därför att mediernas intresse var så stort. Kanske har ingen ny svensk industriprodukt blivit så omskriven i såväl svensk som internationell press. LUM träffade en av plastcykelns upphovsmän på de Teknik-historiska Dagarna på Ekonomihögskolan.

Svenska Nationalkommittén för teknik-histo-ria brukar arrangera dessa dagar regelbundet för att doktorander ska få tillfälle att under opretentiösa former presentera sin forskning och ta del av vad andra forskare sysslar med. Ett fyrtiotal teknikhistoriker med skiftande bakgrund - tekniker, humanister, ekonomer - samlades i Lund den 19-20 april under temat Samspelet Teknik - Ekonomi - Historia. Bland deltagarna träffade LUM en man som själv är teknikhistoriker, nämligen prof em. Jan Hult. Han var i 30 år professor i hållfasthetslära vid Chalmers och blev med tiden alltmer intresserad av teknikhistoria. Som pensionär blev han vid samma högskola föreståndare för Centrum för teknikhistoria, i dagarna förvandlat till Institutionen för teknik- och industrihistoria med f n tre doktorander. Jan Hult är även redaktör för den teknikhistoriska tidskriften Polhem.
- Plastcykeln är ett av mitt livs största fiaskon... Kanske skriver jag en dag en bok om projektet, säger han.
Jan Hults uppgift var att beräkna och testa plastcykelns hållfasthet, och han gick till verket med stor entusiasm. Cykeln gjordes av glasfiberarmerad plast. Den var dock lika tung som en vanlig cykel: ca 15 kg. Den var förstärkt med metall i stommen, så att gaffeln vid en krock inte skulle brytas av utan bockas.

Fel pris

- Den stora grejen med plastcykeln var att den skulle bli så billig. Man tänkte sig att sälja den för ca 300 kr. En standardcykel av märket Monark kostade 1980 ca 1 200 kr, berättar Jan Hult och fortsätter:
- Men då fick marknadsfolket för sig att cykeln skulle bli en verklig innepryl och försökte sälja den för 1 500 kronor. Det var ett avgörande misstag som ledde till att företaget som lanserade cykeln gick i konkurs.
Jan Hult tror fortfarande att plastcykeln skulle ha sålt bra, om den varit ett lågpris-alternativ.
- Det kan jag bevisa, hävdar han. 1984 eller 1985 den stora orienteringstävlingen Femdagars fick någon idén att erbjuda deltagarna plastcyklar för att sköta praktiska saker. Det fanns ju ett stor restlager. Efter tävlingen var det möjligt att köpa cykeln för någon hundralapp. Alla cyklarna såldes!
Jan Hult medger dock att floppen också berodde på att plastcykeln var fyrkantig och ful.
- Kantigheten var en nödvändig kompromiss för att ge cykeln stadga. Vi lyckades uppnå en kvalité som i det avseendet motsvarade en damcykel - dam-cyklar brukar på grund av sin utformning vara "sladdrigare" än herrcyklar. Konkurrenten Monark var väl medveten om denna begränsning och lanserade samma år en mycket smäcker och strömlinjeformad modell...

Finare än "plast"

- Säkert spelade också plastens rykte som något "billigt" och "oestetiskt" in. Det är rätt intressant att man i dag talar om "kolfiber" utan att ta ordet "plast" i sin mun, när det gäller vissa statusladdade prylar som golfklubbor och hoppstavar, tillägger Jan Hult.
Det här var första gången de Teknikhistoriska Dagarna förlades till Lund, och en av dem som gladde sig åt det var Sveriges enda professor i ämnet, Svante Lindqvist från KTH.
- De senaste tio åren, säger han, har teknikhistoria blivit ett etablerat ämne vid en rad högskolor, Chalmers, KTH, Linkö-ping, Luleå. Varför ligger landets största universitet efter? Hos er finns ju en rad personer som gjort mycket fina insatser på området som Torsten Hägerstrand, Bodil Jönsson och Boel Berner, innan hon flyttade till Linköping. Men på institutionell nivå har inga initiativ tagits bortsett från att ekonomisk historia blivit ämne, men det har ju blivit rätt integrerat i Ekonomihögskolan.
- Det är viktigt att teknologerna läser sin historia. Det hjälper dem att se helhetssam-manhangen och lära sig vilket viktigt verktyg för social och kulturell förändring tekniken är, slutar Svante Lindqvist.

GÖRAN FRANKEL


LUM nr 6 index
Lunds universitets hemsida
Skapad 3 maj 1995
Kjell.Fransson@info.lu.se