LUM - Arkivet

LUM - Lunds Universitet Meddelar, nr 6 1996

Sociologen: Kvalitetsarbetet visade vägen ut i samhället

Inom grundutbildningen i sociologi infördes häromåret ett rullande system för utvärdering på olika nivåer.
- Det handlar om att få information så att vi hela tiden kan modernisera utbildningen, förklarar studierektor Anders Persson.
Systemet har tagits emot väl och bl a lett till att utbildningen blivit mer samhällsanknuten. En grupp studenter har t ex fått konkreta social-psykologiska insikter genom att gå på fotbollsmatch och studera spelet och livet på läktarna.

Grundutbildningen i sociologi har vuxit på senare tid och man ger idag 125 delkurser per läsår. Inte sedan 1968-70 har intresset för ämnet varit så stort.
Studierektor Anders Persson har under några år funderat över frågor kring hur väl utbildningen egentligen fungerar. Det hela har resulterat i ett rullande utvärderingssystem i flera nivåer med kursvärderingar och LADOK-analyser av delkurserna, terminsenkäter efter varje hel kurs och självvärdering och extern utvärdering av hela grundutbildningen. Utifrån resultaten av utvärderingarna, framför allt den externa, har grundutbildningen fått nya vitaliserande inslag, som uppskattas av både lärare och studenter.
Grunden i systemet ligger i kursvärderingarna. Det är till stor del upp till varje lärare att utforma hur de ska se ut.
- Det viktiga är att läraren blir överens med studenterna hur man ska göra och varför. Målet är att få till stånd en ständig reflexion över hur kurserna fungerar, säger Anders Persson. Han framhåller också vikten av att läraren berättar för nya studenter vad den förra kursvärderingen gav för utslag.
Som alternativ till kursvärderingar används ibland kursförbättringslektioner. Det är schemalagda muntliga utvärderingar. Under dessa kan diskussionen styras upp bättre jämfört med de skriftliga värderingarna, som ibland ger mycket oväsentlig information om lärares utseende, klädsel osv. Kursförbättringslektionerna har dock den bristen att studenterna inte kan vara anonyma.
För att stimulera lärarna att använda sig av kursvärderingar får de viss ersättning för arbetet med att sammanställa resultaten. Samman-ställningarna lämnas sedan till studierektorn, som förvarar dem. Publicering är inte aktuell, även om den som vill är välkommen att titta på utvärder-ingarna. Det är upp till den enskilde läraren att ta vara på resultaten och använda dem för att förbättra kurserna.
Fast det är inte alltid man rättar sig efter dem.
- Läraren som pedagog och expert på sitt ämne måste göra bedömningen. Det klagas t ex ofta på att det är för mycket litteratur på engelska. Här är det viktigt att läraren står på sig, om det verkligen inte finns svensk litteratur som är bättre, påpekar Anders Persson.
Inom LU vill man framöver lägga större vikt vid lärarnas pedagogiska meriter när det gäller tjänstetillsättningar. Anders Persson är dock osäker på om kursvärderingar är ett bra instrument att mäta den pedagogiska förmågan.
- I så fall skulle det vara en serie goda kursvärderingar som gav relevant information om läraren som pedagog. Ibland ser man kursvärderingar där läraren enbart beskrivs som ÒbraÒ eller Òen katastrofÒ. Då kan man ju fråga sig varför läraren var en katastrof. Kanske försökte han eller hon prova på ett nytt pedagogiskt grepp som misslyckades, medan den lärare som var ÒbraÒ inte gjorde något alls?

Studentinsats
TCOs studeranderåd har givit ut en folder om kursvärderingar som Anders Persson rekommenderar. Enligt modellen bör studenterna värdera både sin egen och lärarnas insats samt gruppklimatet på kursen.
- Det är en stor poäng att studenterna också måste se sin egen prestation och inte bara fungera som kund, menar Anders Persson.
Grundutbildningen i sociologi utvärderas också löpande genom LADOK-analyser. Bl a kontrolleras om tillräckligt med studenter har utexaminerats i förhållande till uppdraget.
- Vi har hela tiden legat ganska bra till. Men som de flesta institutioner har vi problem med att få studenterna att skriva sina uppsatser i tid, säger Anders Persson.
Man har försökt att förbättra förutsättningarna för skrivandet på olika sätt. Anders Persson vill dock inte ta till de mer strikta metoder som finns på en del institutioner, där studenterna tilldelas ämnen, handledare och en absolut deadline för sitt arbete.
- Det har visat sig vara effektivare, men jag tycker att studenterna tappar ansvaret för sina egna studier på det sättet. När jag pratar med studenterna märker jag att de inte alltid väljer ämnen som jag skulle ha valt. Under de senaste åren har t ex intresset varit stort för att skriva om anorexi. Det hade jag kanske inte tyckt var lika intressant, säger Anders Persson, som menar att det är kvalitetshöjande att studenterna får prägla ämnet med sina specifika infallsvinklar.
I slutet av varje termin görs en terminsenkät. Den innehåller ca 15 frågor som går ut på att mäta graden av kritiskt tänkande hos studenterna.
- Resultatenav enkäten har varierat. Vissa terminer har resultaten varit mer tillfredställande än andra, men aldrig genomgående positiva. Nu har vi fyra teminers erfarenhet av enkäter och ska utvärdera dem.
Kursvärderingar, LADOK-analyser och terminsenkäter är ganska enkla och effektiva utvärderingsinstrument som varken är speciellt dyra eller tidskrävande, menar Anders Person.
- För mig som studierektor tar utvärderandet förstås mycket tid, men det tycker jag att det ska göra.
För att få ett grepp om hur grundutbildningen fungerar i sin helhet utvärderades den häromåret av en extern värderingsgrupp. Inför granskningen gjordes en intern självvärdering, vars resultat överlämnades till de externa utvärderarna. Dessa kunde sedan konstatera att utbildningen var bra på en hel rad punkter, men att den kunde bli bättre. Kurserna hade t ex inte tillräcklig samhällsanknytning, utan var för teoretiska. De innehöll dessutom för lite svensk social forskning i förhållande till den internationella.
- Det var ovärderlig information, påpekar Anders Persson.

Till Jägersro
För att råda bot på problemen startades i höstas seminarieserier som löper parallellt med varje 20-poängskurs. De ger inga poäng, men närvaron är obligatorisk. Ämnena för seminarierna bestäms till viss del av studenterna själva. I höstas valde t ex en grupp ungdomsarbetslöshet som tema för sin serie. Formerna för arbetet varierar. Det kan t ex vara filmvisningar som studenterna sedan bearbetar genom seminarier och papers. Inom socialpsykologi tränas studenternas socialpsykologiska blick på olika sätt. De har bl a varit på Jägersro och fotbollsmatcher och observerat spelet och livet på läktaren.
- Att ta steget ut i verkligheten och sedan bearbeta den med de instrument man har fått vid universitetet är ett lyft, menar Anders Persson.
Under UPCs idédagar 5-6 juni redovisas erfarenheterna av förnyelsearbetet.
- Att det har fungerat så väl beror på att vi har många bra lärare. De är inte bara duktiga pedagoger, de är också beredda att utveckla sig pedagogiskt. Det är A och O om man ska finna en mening i ett sånt här system, säger Anders Persson.

PETRA FRANCKE

Dokumentet upprättat 1996-05-13