LUM - Arkivet

LUM - Lunds Universitet Meddelar - nr 6 1999

Schizofreni kan spåras redan i barndomen

Schizofreni är primärt en genetisk sjukdom. Men det fordras också någon yttre faktor för att väcka anlaget. En faktor är om modern insjuknar i influensa under en viss del av graviditeten.

Sambandet mellan influensaepidemier och frekvensen av schizofreni längre fram är belagt. Det säger den amerikanske neuroforskaren Edward Jones som inviterats av Neurobiologiska klubben vid medicinska fakulteten att hålla årets Segerfalkföreläsning vid LU.

Att influensa kunde vara en riskfaktor har varit känt sedan 1988. Då observerade en finsk psykiater att många av hans patienter var födda några månader efter en omfattande influensaepidemi 1957. Sambandet har sedan bekräftats i studier i andra länder.

- Men moderns influensa är bara den utlösande faktorn. Anlaget måste finnas, påpekar Edward Jones. Och så snabbt som den molekylärgenetiska forskningen utvecklas kommer det nog inte att dröja länge innan vi vet var i arvsmassan som felet finns. Först då öppnas det möjligheter att bota schizofreni. I dag kan vi bara ge behandling som dämpar symtomen.

En annan faktor som kan utlösa sjukdomen senare i livet tycks vara moderns ålder. Sven Jönsson, LU, som forskar om schizofreni har funnit att mödrar till schizofrena patienter ofta är äldre. Förlossningskomplikationer och utdraget värkarbete, som också är riskfaktorer för schizofreni, är vanligare hos äldre än yngre mödrar.

Schizofreni drabbar cirka en procent av befolkningen och frekvensen är ungefär densamma i alla länder, raser och kulturer. Det manliga könet tycks vara mer utsatt men forskarna kan inte förklara varför.

Hallucinationer

- Det är en fruktansvärd sjukdom och efter hand har vi lärt oss mer om symtomen, t ex hallucinationer och försämrade kognitiva funktioner. De nya läkemedel som har utvecklats kan hjälpa många patienter till ett drägligt liv. Bieffekterna är inte alls lika svåra som den första generationens neuroleptika orsakade, säger Edward Jones.

Men många schizofrena har farit illa när de stora anstalterna stängdes och patienterna slussades "ut i samhället". Självmordsfrekvensen har ökat och schizofreni är också en riskfaktor för andra sjukdomar.

- Situationen är förmodligen betydligt värre i USA än i de nordiska länderna. Det behövs fler sjukhusplatser för dessa patienter. Ett problem är att många slutar ta sina mediciner eftersom de känner sig friska men då får de genast återfall i sjukdomen. Än så länge har vi inga läkemedel som botar schizofreni, säger Edward Jones. Psykoterapi då? Nej, absolut inte, menar han. I dag vet vi att sjukdomen har en biologisk orsak och psykoterapi fungerar varken som bot eller som behandling

Schizofreni debuterar ofta i sena tonåren. Varför inte tidigare om både anlaget och den utlösande faktorn finns?

Svåra att tolka

Faktum är att de första tecknen kan visa sig redan i tidig barndom men de är svåra att tolka. Edward Jones berättar om en amerikansk studie där forskarna har kartlagt patienternas barndom och bl a sett på filmer som har spelats in inom familjen. Det har visat små men tydligt avvikande beteende, t ex i rörelsemönstret, hos dem som senare insjuknade. Många var också senare än genomsnittet i sin utveckling.

I en annan studie som också görs i USA följer forskarna nu ett stort antal barn och kartlägger alla deras utvecklingsfaser. Syftet är att identifiera tidiga och säkra tecken på avvikande beteende hos dem som senare insjuknar i schizofreni. Utifrån den kunskapen skulle det kanske vara möjligt att hitta kriterier för behandling i så tidigt skede att de svåra symtomen kunde förebyggas.

- Men det är långt dit och det blir också en kontroversiell fråga, säger Edward Jones skyndsamt.

SOLVEIG STÅHL


Webmaster@lu.se
1999-06-04