LUM - Lunds universitet meddelar - nr 7 1999

 

English spoken
- fast ibland hellre än bra

Do you speak English?
Yes I do. I speak English a little.
Hear me, you fucking bitch
Femtio år har i sanning förnyat ordförrådet i de yngre tonåringarnas spontana talövningar på engelska. Men glädjen att kunna uttrycka sig på det främmande språket är lika stor.
Utanför den engelska språkkretsen är skandinaver och holländare de som behärskar engelska bäst. Det säger Jan Svartvik, professor emeritus i engelska vid LU, och författare till den kritikerrosade boken Engelska - öspråk världsspråk trendspråk.

Jan Svartviks kärlek till engelska språket väcktes redan när han 1945 fick det på schemat i realskolan. Inte så märkligt - både som skolämne och kommunikationsmedel hade engelska under krigsåren fått en stark positiv laddning. Och på den vägen är det. Engelska har gått segrande genom världen och är i dag officiellt eller halvofficiellt språk i mer än 70 länder. 427 miljoner människor har engelska som modersmål och därmed är det världens största språk efter kinesiska.

- Ett världsspråk måste också vara gångbart internationellt och som globalt kontaktspråk är det inget som kan tävla med engelska, säger Jan Svartvik. Engelska har hög status och efterfrågan på kunskaper ökar hela tiden.

Vikingar

Umgänget mellan svenska och engelska inleddes för drygt tolvhundra år sedan. Vikingarna härjade, plundrade och regerade. Men däremellan hjälpte de till att bebygga landet, äktade engelskor och berikade språket. Birth, cake, sister är några exempel.

Under 1700-talet ökade de vetenskapliga kontakterna. Linné besökte London och han skickade sin begåvade lärjunge Daniel Solander dit. Solander som var botanist fick tjänst på Royal Museum och deltog i James Cooks resor till Australien. Svenska och engelska vetenskapsmän kommunicerade först på latin. Men svenskarna hade svårt att förstå de engelska kollegornas latinska uttal och lärde sig istället engelska!

Resandet över Atlanten utvecklade också språkkontakterna. Sveriges äventyr på 1600-talet som kolonialmakt vid Delawarefloden i Nya Sverige blev inte långvarigt men senare kom immigranterna i strida strömmar. I breven till Sverige berättade de om hard wörk to get along in Amerikat.

Första professorn

Det var också hårt för engelska språket att accepteras i det svenska undervisningsväsendet. 1816 inrättades den första professuren i moderna språk i Sverige, den sk Norbergska donationsprofessuren i Lund. Men kompetensen kom först med nästa innehavare som var Shakespeareöversättaren Karl August Hagberg. De moderna språken hade låg akademisk status till en början. De betraktades mer som färdigheter än som vetenskap. Lärarna kallades språkmästare och när det var procession fick de gå allra sist. Dansmästare och fäktmästare hade båda högre rang. Inte förrän 1904 inrättade den första professuren i engelska språket, i Uppsala.

Engelskan kom in i den svenska skolan tidigare. År 1849 blev det obligatoriskt ämne på gymnasiets reallinje och tillvalsämne på den klassiska linjen. Nästan hundra år senare beslöt regeringen att alla skolelever skulle få undervisning i engelska. "Ett fönster ut mot världen skulle öppnas för den breda massan av medborgare".

Erbjudandet har välkomnats och utnyttjats väl. I Sverige kan nästan alla tala engelska. A little i alla fall.

- Mina utländska kollegor blir ofta imponerade när de kommer till Sverige, säger Jan Svartvik. Men, påpekar han, det är stor skillnad mellan talspråk och skriftspråk. Många som säger sig behärska engelska kan inte skriva en text utan störande fel. Den förmågan måste tränas och inbegriper ett visst grammatikstudium. 99 procent av den engelska som används i världen är tal.

Att svenskar är duktiga på engelska har delvis sin orsak i god skolundervisning. Men det beror också på att engelska och svenska uppvisar stor släktskap. En polack har betydligt jobbigare med sina engelskstudier.

- Den enorma exponeringen, inte minst från TV och underhållningsindustrin har också betytt mycket, säger Jan Svartvik. Han välsignar systemet med textade program. På kontinenten dubbas nästan alla engelska filmer. Det innebär inte bara att he-men som Humphrey Bogart förlorar sin personlighet - publiken förlorar en god kontakt med det främmande språket.

Många svenskar har dock för stor tilltro till den egna kompetensen. Bara den som har engelska som modersmål behärskar språket fullt ut - och möjligtvis barn som vuxit upp i en tvåspråkig miljö. Ett perfekt uttal kan bara läras in före puberteten.

Intonationen avslöjar alltid att talaren inte har supit in engelskan med modersmjölken

Jan Svartvik är mycket tveksam till att införa engelska som undervisningsspråk i skolan.

- Jag tror att flertalet svenska lärare saknar kompetens att undervisa i t ex fysik och historia på hygglig engelska. Deras språk är helt enkelt för torftigt. Dessutom lär sig inte eleverna fackorden på svenska. Gymnasister med engelska som modersmål har klagat på sådan undervisning.

Numera skrivs nästan alla akademiska avhandlingar i Sverige på engelska och enligt Jan Svartvik är det ofta en beklämmande låg nivå på språket. Klumpiga vändningar och fattigt på nyanser.

- Är texten snårig och dunkel finns risk att också tankarna uppfattas så. Jag förstår att forskare måste publicera sig på engelska för att bli lästa men vi ska nog satsa rejält på att språkgranska texterna.

Tunna resonemang

När svenska företag blir internationella och övergår till engelska som sammanträdesspråk kan det också vara till nackdel för svenska styrelseledamöter. Deras engelska har inte samma "densitet" som modersmålet och resonemangen blir tunna och opersonliga - när de kanske hade behövt vara personliga och välformulerade.

Jan Svartvik tror inte heller på idén att införa engelska på schemat redan vid skolstarten. På lågstadiet lär sig barnen talspråk i första hand och då är det extra viktigt att läraren har bra uttal och intonation. Och den kompetensen har förvisso inte många lågstadielärare.

- Det är bättre att lägga tid på svenskan. Särskilt för invandrarbarnen som behöver svenskan som en inkörsport till engelska språket, säger han.

Datorer i all ära men de kan inte ersätta läraren, bara komplettera. Jan Svartvik tror att det står många språklab och samlar damm i skolorna runt om i landet. Språk och språkinlärning fungerar bäst när människor talar. Med varandra.

Svenskan håller på att utarmas! En allt vanligare hotbild som målas upp, inte bara av språkvetare. Modersmålet behöver kanske designa om sin image?

Jan Svartvik tycker att hotbilden är överdriven. En undersökning har visat att andelen nyare ord i svensk dagspress är i genomsnitt mindre än en procent av andelen ord i texten. Han anger flera faktorer som talar för att svenskan kommer att leva vidare. Svenska språket talas t ex på ett sammanhållet territorium, vår språkgemenskap har en lång historia och vi har en rik och levande skönlitteratur. Dessutom är läs- och skrivkunnigheten ganska god i Sverige.

- Läsa, läsa, läsa, svarar han med ett skratt på frågan hur språkkunskaper bäst ska underhållas. God skönlitteratur, spännande deckare, tidskrifter av olika slag. Engelsk journalistik håller ofta hög klass, även sportsidorna.

- Ett fotbollsrefererat i The Times är ren poesi.

Jan Svartviks bok om engelska språket är ett debutverk såtillvida att det är den första bok han har skrivit på svenska. Den är också den första boken i sitt slag - en populärvetenskaplig skildring av engelskans tillkomst och utbredning, med många lättsamma exempel - och den riktar sig till en bred läsekrets.

SOLVEIG STÅHL

Lunds universitet
webmaster@lu.se
1999-09-03