...universitetskansler Sigbrit Franke, Högskoleverkets chef och kvinnan bakom "franking". Sigbrit Franke besökte nyligen Lund på sin "eriksgata" genom universitetssverige.

Efter tidskriften Moderna Tiders omdiskuterade ranking av Sveriges universitet och högskolor i våras, lanserade du en annan typ av ranking, s k franking. I den ska tre kvalitetsaspekter granskas: jämställdhet, studentinflytande och social snedrekrytering. Varför just dessa kriterier?
- Jag var ganska kritisk till ranking, även om detta inte är något unikt. Vad jag vill få fram är att jag inte har något emot att media tittar på vad universitetsvärlden gör, men det måste finnas någon form av vederhäftighet.
- Jag valde de här tre bedömningsgrunderna för att de är hjärtefrågor för mig, både nu som kansler och tidigare som rektor för Umeå universitet. Jag tror också att de är aspekter som varje rektor borde poängtera. Det finns även en samstämmighet inom de politiska partierna om att det här är viktiga frågor. Det är intressant att ta tempen på hur det verkligen står till i landet, och ett sätt att samla på oss goda exempel som inspiration för andra.

Men räcker de här tre kvalitetsaspekterna som rankinginstrument av universitet och högskolor? Är det inte mycket annat som spelar in om ett universitet har bra kvalitet på utbildningen?
- Jag vill understryka att det här är ett komplement till alla de andra utvärderingar som Högskoleverket har gjort och gör. Just nu pågår en rad olika studier, t ex om hur det står till med grundutbildningen i Sverige. Vi tittar också på forskarutbildningen och följer forskarutbildningsreformen. Vi ska även följa befordringsreformen. Men inom just de här frågorna vill vi få en total bild över alla universitet, där de tre bästa inom varje område rankas, vilket kan puffa på utvecklingen i positiv riktning.

Hur långt har ni kommit i arbetet med frankingen?
- Bedömargruppen har gjort en pilotstudie och ska i september påbörja arbetet med att resa runt till alla universitet och högskolor. En rapport ska vara klar efter jul.

Här i Lund har du nyss haft ett möte med universitetsledningen. Hur kommer det sig?
- Eftersom jag är ganska ny som universitetskansler försöker jag besöka samtliga universitet och högskolor. Det blir 36 besök, och nu har jag klarat av ungefär hälften. Syftet är dels att få ventilera frågor på ort och plats, dels att lära mig själv om de olika lärosätena. Jag får ta del av visioner och tankar, problem och hinder. Jag tar också in information om hur Högskoleverket uppfattas och vad vi skulle kunna bidra med. Jag tror att en av de viktiga uppgifterna Högskoleverket har är att ta upp frågor med politikerna, vilket ger dem en annan kraft och tyngd än om en enskild högskola gör det.

Hur har besöket i Lund varit?
- Mycket givande. Universitetsledningen har berättat om flera intressanta frågor som är aktuella i Lund, t ex Öresundssamarbetet. Universitetets regionala roll är överhuvudtaget en spännande fråga. I Lund upplever man det som ett problem att detta inte är en fråga som prioriteras nationellt. Jag har också förstått att man tycker att den svenska utbildningspolitiken är mycket Stockholmscentrerad.
- För övrigt är Lunds universitets arbete med att ta fram nya forskningsstrategier mycket spännande, liksom arbetet med frågor som rör akademiskt ledarskap. När det gäller distansutbildning med hjälp av IT är Lund en förebild, bl a genom att man utvecklat distansutbildningsverktyget Luvit.

PETRA FRANCKE

Lunds universitet
webmaster@lu.se
1999-09-03