LUM - Arkivet

LUM - Lunds universitet meddelar - nr 7 1999

 

Doktorander ger handledarna högt betyg

De flesta doktoranderna vid Lunds universitet är mycket nöjda med sina handledare. De tycker att de får hjälp och stöd att utveckla sitt kritiska tänkande, som ju är grunden för all vetenskap.
Det visar den nya doktorandbarometern.
Men doktoranderna tycker också att institutionerna är dåliga på att hantera konflikter. Kvinnorna ser dessutom allvarliga brister i jämställdheten.

71 procent av universitetets drygt 3.200 doktorander har svarat på enkäten som ingår i universitetets fortlöpande kvalitetsarbete. Alla i enkäten forskar på minst 10 procent av sin arbetstid. Frågorna har utformats av doktorander i samarbete med utvärderingsenheten. Enkäten är starkt åtgärdsinriktad och syftet är att fakulteterna ska kunna utgå från svaren för att förbättra forskarutbildningen

Doktorandernas situation har varit i fokus de senaste åren, inte minst i samband med de nya regler för forskarutbildningen som infördes i april 1998. Flera stora nationella enkäter sedan dess har visat på brister i utbildningen och missnöje hos landets doktorander, inte minst med handledningen. Mot den bakgrunden framstår resultatet av lundabarometern ännu mer positivt.

- Men det finns ingen anledning att luta sig tillbaka, menar Eva Gunnarsson, utvärderingsenheten, som tillsammans med Johanna Lindell gjort den statistiska bearbetningen och skrivit rapporten. Det finns problem att ta tag i. Men det är klart att det höga betyget på flera delar av forskarutbildningen, ger självförtroende, och ökar förhoppningsvis lusten att rätta åt bristerna.

Förhandsinformationen innan man blir antagen till forskarutbildningen anses överlag dålig. Bra omdömen i sammanhanget får dock lärarna som stödjer och uppmuntrar studenter att börja forska. Informationen i slutet av utbildning anses viktig, men bristfällig. Doktoranderna vill ha mer hjälp att knyta kontakter och orientera sig på den framtida arbetsmarknaden, både inom och utom universitetet. Särskilt missnöjda med näringslivskontakterna är naturvetarna.

Handledarna får alltså goda betyg av doktoranderna - oavsett fakultet. Omdömet gäller både samarbete och bidrag till avhandlingsarbetet. Samma sak gäller biträdande handledare där sådana finns och insatserna från andra kolleger. På tekniska högskolan (LTH) och juridisk fakultet (J) är man dock missnöjd med möjligheten att byta handledare.

Många jurister liksom en del medicinare tycker att kursdelen av forskarutbildningen är för liten, och att avhandlingsdelen tillåts ta för stor del, medan en stor del (knappt 40%) av humanisterna tycker tvärtom. De flesta doktorander är tillfredställda med kursernas innehåll och utformning. Jurister och medicinare efterlyser dock större bredd i kursutbudet och bättre möjlighet till fördjupning.

Kritiska jurister

Juristerna utmärker sig genomgående i enkäten som de mest missnöjda. Deras kritik går igen också i de frågor som handlar om de färdigheter man erövrar med forskarutbildningen. Generellt tycker universitetets doktorander att de får en gedigen träning i kritiskt tänkande och i vetenskaplig metod. Undantaget är juristerna. De saknar också träning i att presentera sin forskning för andra än rent vetenskapliga målgrupper - något som också samhällsvetare och humanister vill ha mer av. Både jurister och humanister efterlyser större möjligheter att forska tillsammans med andra inom ramen för projekt. När det gäller färdigheter är teknologer, naturvetare, medicinare och teologer mest nöjda.

Alla doktorander ska ha en individuell studieplan som ska följas upp årligen. Bland juristerna uppger nästan 70 procent att de saknar individuella studieplaner, och på matematisk-naturvetenskaplig fakultet (MN) över hälften, medan 87 procent av teologerna har det. Teologerna är generellt den enda fakultet där doktoranderna är helt tillfreds med den allmänna studieplanen för forskarstuderande. Humanisterna tycker att den allmänna studieplanen är viktig men är inte tillfredställda med den.

Seminarier

Doktoranderna lägger stor vikt också vid seminarierna. Dessa får genomgående godkänt. Undantaget är återigen juristerna, som är missnöjda både med utbudet av seminarier och med det sociala klimatet.

Finansieringen skiljer sig mycket åt mellan fakulteterna. En klar majoritet av teknologerna, naturvetarna och juristerna har sin försörjning ordnad genom utbildningsbidrag eller doktorandtjänst. Vid de övriga fakulteterna har bara 30-40 procent sin försörjning ordnad på detta sätt. Bland samhällsvetare, humanister och teologer har cirka en tredjedel inte finansieringen löst för återstoden av sin forskarutbildning och många har sina studier bara delvis finansierade. Doktoranderna som finansierar sin forskarutbildning själva med studiemedel är mer negativa än övriga i de flesta frågor.

Majoriteten av Lunds universitets doktorander har positiva erfarenheter av avhandlingsarbetet, och en stor majoritet har själva kunnat välja avhandlingsområde och haft god hjälp av sin handledare att formulera ämnet. De flesta anser att kraven på forskarutbildningen är lagom högt ställda. Mer än hälften av humanisterna anser dock att kraven är för höga, medan 25 procent av juristerna anser att kraven är för lågt ställda.

Konflikthantering

Forsknings- och arbetsmiljön som helhet får höga betyg - de flesta är nöjda med tillgången på arbetsrum, telefoner, datorer, kontakten med andra forskare, möjligheten att åka på konferenser etc. Kritiken gäller - liksom tidigare i Lärarbarometern - förmågan att hantera konflikter på arbetsplatsen. Prefekterna anses - med få undantag - dåliga på att ge stöd och hjälp med problem som rör utbildningen. Denna brist anses allvarlig. Generellt tycker de flesta dock att den allmänna trivseln på institutionerna är god - återigen med undantag för juristerna som ger bottenbetyg.

Jämställdheten lämnar en del övrigt att önska, och här visar barometern intressanta skillnader. Över femtio procent av männen anser att båda könen har lika goda möjligheter att avancera på institutionen. Bara 30 procent av kvinnorna tycker att det stämmer, och mer än 30 procent anser att påståendet är direkt felaktigt.

Inflytande över utbildningen är en viktig fråga. Den enkät som gjordes bland grundutbildningsstudenterna för några år sedan, visade på ett utbrett missnöje. Dok-toranderna är inte missnöjda - återigen med undantag för juristerna - men heller inte helt nöjda. Det finns en uppenbar önskan om bättre insyn och mer att säga till om.

BRITTA COLLBERG

Lunds universitet
webmaster@lu.se
1999-09-03