LUM - Arkivet

LUM - Lunds universitet meddelar - nr 7 1999

 

Nu slår besparingarna igenom

Nu slår besparingarna igenom på allvar inom humaniora, teologi och samhällsvetenskap. I höst och under nästa år kommer fem till sex heltidstjänster att försvinna från HT, vilket innebär att fast anställd personal sägs upp. Alla timlärare och vikarier har redan dragits in.

På vissa institutioner är undervisningen nu nere i fyra timmar i veckan på grundkurser och ännu lägre på fortsättningskurser.

De stora besparingarna som drabbat humaniora och teologi ledde redan i våras till att 44 av höstens planerade kurser fick ställas in.

- Vissa ämnen har drabbats mycket hårt av inställda kurser. Vi hyser tex stora farhågor för estniska, ungerska och hebreiska, säger kanslichef Göran Blomqvist.

Bantningen av kurser har annars främst drabbat de mer specialiserade kurserna, som nu kommer att ges mer sällan. Men även mer allmänna kurser som 40-poängskurserna i pressvetenskap och kultur och medier har blivit periodicerade.

Kurser har också ställts in vid Samhällsvetenskapliga fakulteten, där kanslichef Hans Modig berättar att Forskningspolitiska institutets kurser praktiskt taget är helt borta.

Inte behövt avskeda

Inom samhällsvetenskap har man ännu inte behövt avskeda fast anställd personal. Fast tio till femton personer har inte fått förlängda förordnanden. Inom humaniora och teologi ska nu fem till sex fasta heltidstjänster bort.

- Det är något fler personer som berörs, eftersom det också kan handla om att minska omfattningen på tjänster, säger Göran Blomqvist.

MBL-infomation har gått ut, men ännu har inga MBL-förhandlingar inletts.

Besparingarna har också påverkat undervisningstätheten.

- På flera av våra grundkurser är undervisningen nere på fyra timmar i veckan, och på fortsättningskurserna kan man på vissa håll inte garantera mer än två timmar. Det är väsentligt mindre än den miniminivå på nio timmar per vecka som Högskoleutredningen, Grundbulten, rekommenderade 1992, påpekar Göran Blomqvist.

Gruppstorlekarna har också ökat under de senaste åren.

- Allmänt sett kan man säga att det pedagogiska arbete som byggde på mindre gruppstorlekar har fått överges i samband med besparingarna. Vi har fått mer salsföreläsningar igen, berättar Göran Blomqvist.

Ett exempel är Engelska institutionen där ingen undervisning på grundnivå sker i grupper med mindre än 25-30 studenter.

-Det är mycket för en vanlig blyg svensk som ska diskutera på ett främmande språk, tycker prefekt Sven-Erik Ormelius.

Han berättar också att antalet undervisningstimmar på A-kursen i engelska på tio år har minskat från 143 timmar till 100.

-Det kräver bättre studenter. Riktigt bra studenter klarar sig alltid, men detta är till skada för genomsnittstudenten, menar Sven-Erik Ormelius, och påpekar att det inte går att banta undervisningen mer.

Göran Blomqvist håller med:

-Under 90-talet har antalet helårsprestationer inom humaniora och teologi ökat från 72 till 78 procent, trots sämre betingelser för utbildningen de senaste åren. Men nu tror jag inte att man kan effektivisera utbildningen mer.

Budgeten i balans

Sedan läsåret 95/96 har området för humaniora och teologi förlorat mer än 20 procent av sina anslag samtidigt som utbildningsuppdraget bara har minskat med tio procent.

Inom HT arbetar man nu hårt med att se till att få budgeten i balans, men Göran Blomqvist räknar ändå med att området kommer att ha ett underskott på 8,5 miljoner vid årets slut. Förhoppningen är att få institutionernas ekonomi i balans under 2000.

- Vi ska inleda en översyn av institutionernas organisation. Det är bl a tal om att slå ihop institutioner.

Trots de ekonomiska svårigheterna är Göran Blomqvist ändå ganska positiv på några års sikt.

-Det är väldigt mycket inom humaniora och teologi i Lund som är bra - inom vissa områden är vi bland de bästa i Sverige. Institutionerna har också blivit duktiga på att söka externa medel. De externa intäkterna har ökat med ca 15 procent om året de senaste åren. Det tycker jag visar på en väldig flexibilitet. Kan vi bara få ordning på ekonomin och inte drabbas av fler besparingar så ser jag tämligen ljust på framtiden.

Visst är det sorgligt

Även på en institution som Forskningspolitiska institutet, som bara har råd att ge en kurs i höst, är tongångarna inte enbart dystra.

-Visst är det sorgligt för studenterna att vi inte kan erbjuda fler kurser, men ser man rent egoistiskt på det från institutionens sida så ger detta oss en chans till förnyelse, säger högskolesekreterare Birgitta Dahl.

På Finsk-ugriska institutionen har grundkurserna i estniska och ungerska ställts in i höst, och man delar av besparingsskäl numera sin sekreterare med Institutionen för mellanösterns språk.

- Det är lite svårt att man måste springa här och göra sekreterararbete också, tycker universitetslektor Manja Lehto, som blir ny prefekt för institutionen den 1 september.

Hon är dock full av idéer om hur institutionen ska få in mer pengar.

-Vi måste sälja fler kurser. Jag skulle kunna tänka mig att vi kunde ha kurser både i språk och i finsk, estländsk och ungersk kultur som riktar sig mot det svenska affärslivet, påpekar hon.

PETRA FRANCKE

Lunds universitet
webmaster@lu.se
1999-09-03