LUM - Arkivet

LUM - Lunds universitet meddelar - nr 7 1999

 

Omprioriteringar i forskningsanslagen

- Vi vill ha fler förslag på nya forskningsområden - inte minst från humanister. Men det är bråttom, säger professor Sture Forsén.

Han leder den arbetsgrupp som fått rektors uppdrag att föreslå nya forskningsstrategier för Lunds universitet. Sammanlagt 100 miljoner kronor av fakultetsanslagen kan komma att satsas i ett begränsat antal nya projekt. Pengarna ska omfördelas från nuvarande forskning, men var de ska tas bestämmer universitetsstyrelsen först i februari.

Hösten 1998 beslutade Lunds universitetsstyrelse att universitetet år 2000-2003 ska omfördela medel - inom eller mellan fakulteter - för att stärka Lunds universitets forskningsprofil både nationellt och internationellt. Beslutet överensstämmer med regeringens riktlinjer, att varje universitet i höst ska formulera forskningsstrategier som ska ligga till grund för den forskningspolitiska propositionen under våren år 2000.

Omprioriteringen av forskningsmedel sker i första hand inom universitetets fakulteter. Varje fakultet har fått i uppdrag att bedöma sin forskning och klargöra vad man vill satsa extra på. Totalt handlar det om två procent av fakultetsanslagen per år fyra år framåt som ska omprioriteras. När de fyra åren gått är det sammanlagt 100 miljoner kronor i årsanslag som omfördelats.

Förslag i november

Fakulteternas förslag överlämnas vid terminsstarten till Sture Forsén och hans grupp. Gruppen har nu två och halv månad på sig att gå igenom materialet, innan gruppens egna förslag skickas ut på remiss. Ett förslag till nya prioriterade områden ska gruppen lämna i från sig till rektor i mitten av november.

Var de omfördelade fakultetsanslagen slutligen ska satsas blir en fråga för universitetsstyrelsen. Arbetsgruppen ska föreslå ett begränsat antal nya projekt, cirka 10-15. Förslaget ska lämnas till universitetsstyrelsen senast den 22 november.

- Vi kommer att prioritera fakultetsöverskridande, multidisciplinära forskningsprojekt. Fakultetsstrukturen verkar många gånger hämmande på sådant gränsöverskridande samarbete och alla försök att lätta på hindren måste uppmuntras, säger Sture Forsén.

De problem mänskligheten brottas med låter sig inte infogas i strikta discipliner - de spänner över hela fältet av forskningsområden, menar Forsén och tar exempel som konsekvenserna av den ökande globala uppvärmningen och av att världens befolkning blir allt äldre

- Vi har mycket att vinna på att angripa problemen utifrån ett helhetsperspektiv. Vi har både den bredd och det djup som krävs för att göra en verklig insats inom många områden.

Sture Forsén och Pia Sellers, som koordinerar kontakterna med förvaltningen, har under våren och försommaren haft samtal med fakultetsledningarna och utvalda forskarrepresentanter.

- Det finns ett stort intresse på många håll för att bryta disciplingränserna. Samtidigt som det finns en ambivalens, en begriplig rädsla att mista medel för verksamhet man just nu bedriver, så finns en lockelse att ge sin in i nya sammanhang och utforska områden som uppenbart är mycket spännande, säger Sture Forsén.

Många idéer

Det finns många idéer, både inom fakulteterna och hos arbetsgruppen, som är fri att lägga egna förslag. De förslag som anses särskilt intressanta kommer särskilda extra arbetsgrupper att arbeta vidare med.

- Förslagen vi lägger måste förankras inom fakulteterna. Vi tror inte på ett "uppifrån och ner"-förfarande, och kommer inte att föreslå något projekt som saknar rimlig förankring i forskarsamhället, säger Sture Forsén.

Gruppen vill arbeta så öppet som möjligt, fortsätter han. Man har startat en hemsida på nätet och välkomnar synpunkter, förslag och frågor. Alla dokument som rör gruppens arbete finns också på nätet.

- Problemet är den tidspress vi arbetar under. Det är mycket bråttom att få in synpunkter, senast i mitten av oktober bör vi ha dem, eftersom gruppen i praktiken måste lämna ifrån sig sina förslag senast den 15 november. Förslagen går då ut på remiss inom universitetet.

Omprioriteringarna kommer möjligen att väcka oro hos forskargrupper som ser sin verksamhet hotad - inte minst gäller detta inom discipliner där man av tradition arbetar mycket ensam och inte över ämnesgränserna.

- Samtidigt finns alltså ett starkt intresse att pröva nya möjligheter. Både forskningstraditioner och belöningssystem inom universitetet hindrar gränsöverskridande nytänkande och det finns de som påstår att de gamla universiteten lider av "skleros", stelhet och brist på flexibilitet. Med det här arbetet vill vi visa att det inte är så. Lunds universitet kan göra nya och djärva satsningar. Vi har en bredd som gör oss otroligt starka om vi hittar former för möten över gränserna. Här finns mycket att vinna och vår övertygelse är att vi i gruppen bara genom att börja diskutera de här sakerna och föra samman människor kan "katalysera fram" nya projekt.

Inte för trendigt

Men betyder inte omprioriteringarna att universitetet kommer att förlora i bredd, att vissa områden som inte uppfyller "spetskriterierna" läggs ner, till förmån för andra som ligger i tiden?

- Jag tillhör dem som anser att vi måste försöka behålla en god och bred beredskap. Vi får inte vara för "trendiga". Senare års erfarenheter visar att ouppmärksammad forskning, inte minst inom humaniora, plötsligt kan bli otroligt eftersökt på grund av politiska och andra förändringar i världen.

Men kanske är det så att vi som litet land får nöja oss med att ha vissa ämnen t ex på bara ett universitet i Sverige och inte på flera, säger Sture Forsén.

I arbetsgruppen ingår förutom Sture Forsén och Pia Sellers, även Lars Björck, Institutionen för cell- och molekylärbiologi, Medicinska fakulteten, Michael Bogdan, Juridiska fakulteten, Gunnar Broberg, Institutionen för kulturvetenskaper, Christer Jönsson, Statsvetenskapliga institutionen, Håkan Lundström, kanslichef för de konstnärliga högskolorna i Malmö, Inga Persson, nationalekonomi, Catharina Svanborg, Institutionen för laboratoriemedicin, Medicinska fakulteten, Bengt Söderström, Ekologiska institutionen samt Björn Wittenmark, Institutionen för reglerteknik. Petter Pilesjö, naturgeografi, är vetenskaplig sekreterare och arbetar halvtid med gruppen fram till början av nästa år. Han tar även emot förslag till nya prioriterade områden. Se nätadressen: http://www.lu.se/lu/intra/aof

E-post: Petter.Pilesjo@rektor.lu.se

BRITTA COLLBERG

Lunds universitet
webmaster@lu.se
1999-09-03