LUM - Arkivet

LUM - Lunds universitet meddelar - nr 7 1999

 

Global etik - behövs den?

Abort och dödshjälp accepteras - det ingår i den individuella friheten. Men vi fördömer skattebrott och andra tricks för att lura staten.

Dessa värderingar är vanliga i de nordiska länderna, berättar forskare som undersöker förutsättningarna för en global etik.

Är det möjligt att komma fram till en uppsättning värderingar som är gemensamma för alla människor? Unesco har initierat ett internationellt forskningsprojekt som syftar till att få till stånd en global etik - normer och värderingar som alla kan ansluta sig till oavsett nation, religion eller kultur. Det var naturligt att söka samarbete med professor Göran Bexell vid Teologiska institutionen i Lund som leder ett projekt där man undersöker värdetraditioner och värdegemenskap i det svenska nutida samhället. Samarbetet har bland annat resulterat i en internordisk konferens i Lund om global etik. De resultat som presenterades av Ole Riis, religionssociolog i Aarhus, visar tydligt att människor i olika delar av världen ser olika på vad man bör göra och inte bör göra. Det går faktiskt att tala om en speciell nordisk etik. Värderingarna är annorlunda än de i södra Europa.

- Skandinaver är mindre engagerade i religion och mer i politik. Synen på frågor som abort och homosexualitet är liberalare - den sexuella läggningen är individens ensak och ska inte påverka rollen som samhällsmedlem. Varje kvinna ska själv bestämma om hon vill gå igenom en abort eller ej.

- Det finns en intressant skillnad när det gäller pliktkänslan mellan generationerna. Både i norra och södra Europa säger människor att de har ett starkt engagemang i familjen. Men en skandinav trycker framförallt på föräldrarnas plikter gentemot sina barn - för en sydeuropé är barnens plikter gentemot sina föräldrar lika viktig.

Tvådimensionell moral

Ole Riis, talar om tvådimensionell moral i de nordiska länderna - en gentemot staten och en gentemot den privata sfären. Vi håller på lag och ordning och ser staten som ett redskap för den egna välfärden snarare än som ett kontrollorgan. Att lura staten på skattepengar uppfattas följaktligen som ett brott mot kollektivet och den gemensamma välfärden. Vi fördömer avvikande och antisocialt beteende, t ex drogmissbruk och kriminalitet, som skadar andra. Samtidigt vill vi begränsa den makt som kyrkan, skolan och familjen och andra auktoritativa institutioner har utövat och istället öka den individuella friheten.

Thorleif Pettersson, religonssociolog vid Uppsala universitet, studerar betydelsen av ett "socialt kapital". Det innebär bl a att människor har tillit till varandra. I de nordiska länderna är det betydligt fler som svarar ja på frågan om de litar på sina medmänniskor. Det finns ett positivt samband mellan ett civilt samhälle, där människor litar på varandra och accepterar kollektiva normer, och starka demokratiska institutioner.

Unesco-möte

Är Unescos strävan efter en global etik realistisk? Behövs en global etik?

- Ja, eftersom de stora problemen är globala. Alla är intresserade av en bra miljö och av fred och välstånd. Då är det också rimligt att försöka uppnå en global värdegemenskap som kan fungera i harmoni med kulturella skillnader, säger professor Göran Bexell.

Konferensen i Lund arrangerades av Teologiska fakulteten i samarbete med Unesco och Jubileumsfonden som finansierar lundaprojektet om värdetraditioner.

Unesco har ordnat liknande etik-konferenser även i andra delar av världen. Resultaten från konferensen i Lund ska sammanställas och rapporteras på ett Unesco-möte i Paris i höst.

SOLVEIG STÅHL

Lunds universitet
webmaster@lu.se
1999-09-03