LUM - Arkivet

LUM - Lunds universitet meddelar - nr 7 1999

 

"Förbered studenterna bättre för arbetslivet"

Vad kräver dagens arbetsgivare av unga akademiker? Och vad kan högskolan göra för att få studenterna mer "anställningsbara"?

Det var frågor som Lee Harvey tog upp i sitt föredrag på EAIR-konferensen i Lund i slutet av augusti.

Lee Harvey är en internationellt känd forskare och konsult när det gäller kvalitetsfrågor inom högre utbildning. Han är chef för Centre for Research into Quality vid University of Central England i Birmingham, där man bla tagit fram den metod som Lunds universitet använt sig av i sina student-, lärar- och doktorandbarometrar.

- Det är en förändring på gång. Under 90-talet har det handlat mycket om kvalitet i utbildningen. Nästa decennium tror jag mer kommer att fokusera på resultat, påpekade han.

Rent allmänt har trycket ökat på högre utbildning. I dagens föränderliga och konkurrensutsatta värld har den högre utbildningen fått en central roll för samhällsutvecklingen. I Storbritannien har man, liksom i många andra länder, funderat kring detta och bla kommit fram till att studenterna måste bli mer redo för arbetslivet - mer "anställningsbara" - redan på universitetet.

Men det arbetsliv som studenterna kommer ut i ser inte längre ut som förr. Under 90-talet har många företag och organisationer som anställer akademiker förändrats - organisationen har slimmats och blivit plattare när mellannivåer tagits bort. I och med detta har de traditionella karriärvägarna för högskoleutbildade i viss mån försvunnit.

- Numera är det vanligt att de högskoleutbildade själva "odlar arbeten" inom en organisation. De tar ett jobb som de utvecklar till något som organisationen inte ens visste att den behövde, berättade Lee Harvey.

För akademikerna innebär de nya förutsättningarna en mer otydlig karriärstege. De måste också kunna samarbeta med fler typer av personal än tidigare, ha bredare kunskaper och kunna arbeta i projekt.

Lee Harvey har kommit fram till att typen av examen sällan är speciellt viktig, utom när det gäller läkare och ingenjörer.

Däremot är det viktigt att de arbetssökande har en examen, som ett slags garanti för en viss intellektuell standard. Men examen är bara en grund. Arbetsgivarna söker personal som även har andra färdigheter, som gärna får vara av det ovanliga slaget. Enligt Harvey vill arbetsgivarna generellt anställa akademiker som kan kommunicera, arbeta i lag och som har social kompetens. De bör också ha ett rörligt intellekt, vilja att lära och fortsätta lära, uppfinningsrikedom, initiativförmåga, anpassningsförmåga, flexibilitet, förmåga och vilja att ta risker, och så ska de kunna leda förändringsarbete.

Snabbt smälter in

Enligt Harvey vill organisationerna även ha anställda av olika typer. I den ena änden på skalan behöver man anpassningsbara personer som snabbt smälter in i organisationen och berikar den med sina kunskaper och färdigheter, i den andra förändringsbenägna personer som kan leda förändringar. De anställda ligger dock inte alltid kvar på samma ställe på skalan, utan måste ha förmåga att flytta sig upp och ner på den och dessutom veta när det är dags att göra det.

Vad kan då högskolan göra för att "producera" studenter som snabbt kan leva upp till arbetslivets alla krav?

Lee Harvey har ingen enkel lösning.

- Men jag tror att nyckeln ligger i att ge studenterna mer makt -"empowering learners".

Större valbarhet inom utbildningen, olika typer av studentutvärderingar och studentrepresentation i beslutsfattande nämnder och styrelser på högskolan är några sätt att uppnå detta. Fast även om ovanstående ger en viss kontroll över utbildningen är det diskutabelt hur långt det hjälper studenterna i deras arbetsliv. Därför tycker Lee Harvey att det bästa sättet att "empower learners" är att utveckla deras förändringsförmåga och kritiska och reflekterande sidor.

- Vad vi behöver är en kritisk hållning. Studenterna måste lära sig att se kunskap som en process.

Ordentlig feedback

Lärarna måste leda studenterna in i det kritiska lärandet, och Harvey menar att det bäst åstadkoms genom att man gör lärandeprocessen så transparent som möjligt. En viktig ingrediens i detta är hur bedömningen av kunskaper och färdigheter går till. Lärarna bör bl a klargöra exakt vad som krävs av studenterna och ge ordentlig feedback på deras prestationer.

Harvey menar också att "empowering learners" kräver en hållning där studenterna behandlas som intellektuella personer som faktiskt kan uträtta något, snarare än en foglig publik.

PETRA FRANCKE

Lunds universitet
webmaster@lu.se
1999-09-03