LUM - Arkivet

LUM - Lunds universitet meddelar - nr 7 1999

 

Språkvetarmöte i Lund:

Pratglädje slår glosplugg

Titta på utländska TV-kanaler. Filmer och TV-såpor fungerar bra som språklärare! Det okonventionella rådet kommer från språkvetare och stöder sig på nya forskningsresultat som presenterades när EUROSLA 9 hade kongress i Lund.

EUROSLA står för den europeiska sammanslutningen för andraspråksinlärning. Organisationen har haft sitt årliga möte för nionde gången och för första gången arrangerades det i Sverige med Lunds universitet som värd. Professor Suzanne Schlyter, Romanska institutionen och docent Gisela Håkansson, lingvistik, var arrangörer. 200 deltagare från ett 20-tal länder lärde sig nya rön om inlärning.

- Nu börjar vi förstå allt mer om hur denna process går till och att det är densamma när svenskar lär sig engelska, britter lär sig spanska etc. Man lär sig vissa saker, t ex ordföljden, i en viss ordning som hjärnan tycks vara programmerad för, säger Suzanne Schlyter.

Mötet med det främmande språket måste vara lustfyllt och eleven motiverad. Men de rön som språkforskaren Sandro Caruana från Malta lade fram fick nog en del språklärare att höja på ögonbrynen. Han har nämligen visat att när maltesiska tonåringar tittade på Dallas och andra amerikanska TV-såpor som dubbats till italienska lärde de sig också italienska. En jämförelse med traditionell undervisning visade att TV-tittandet genererade lika bra kunskap i italienska som att plugga glosor och grammatik.

Magiska år

De magiska åren för att lära in främmande språk är annars mellan tre och sju. Då går det medfödda inlärningsprogrammet för fullt och det anser många språkforskare vara förklaringen till att barn under de här åren så snabbt plockar upp både ett andra och ett tredje språk

- Släpp in främmande språk i barnens vardagsliv! Det är bedrövligt att vi inte bättre utnyttjar den tid då deras inlärningsförmåga är på topp. Det säger Henning Wode, Kiel, vetenskaplig nestor inom området andraspråksinlärning. Han driver frågan om främmande språk i förskolan och vill gärna ha upp den på politisk nivå.

- Lämna inlärningen åt barnen. De lär sig genom att lyssna till språket och använda det. Det fungerar bättre än förklaringar, säger han.

Wode föreslår att förskolorna bedömer flerspråkighet som ett extra plus och att man utnyttjar den kompetens som redan finns i det mångkulturella samhället. Spansktalande förskollärare ska kommunicera med barnen på spanska - för att ta ett exempel.

- Föräldrar kan också dela med sig av sina kunskaper i främmande språk. Den som behärskar t. ex. engelska, tyska, franska, italienska eller något annat främmande språk kan vänja sina barn vid att höra det då och då. Man kan titta på utländska TV-program tillsammans med barnen och på alla sätt integrera främmande språk i vardagslivet, råder Gisela Håkansson.

Stavning

Deltagarna på språkkonferensen är överens om att språkkunskaper behövs mer än någonsin i det gränslösa Europa. Engelska räcker inte. Den som vill ha arbete med internationell anknytning bör också kunna tyska och franska. Och enligt Suzanne Schlyter kan det vara en poäng att även satsa på något av de mindre språken.

Men räkna inte ut grammatiken! Även om språkstudierna i skolan reformeras så måste eleverna lära sig en del om språkens form, struktur och stavning. Åtminstone de som vill både kunna tala och skriva på det främmande språket.

SOLVEIG STÅHL

Lunds universitet
webmaster@lu.se
1999-09-03