LUM - Arkivet

LUM - Lunds universitet meddelar - nr 7 1999

 

Nya utredningsdirektiv:

Stora fakultetsbibliotek, fler läsplatser och ny ledningsstruktur

Hejda decentraliseringen och satsa på fakultetsbibliotek istället för institutionsbibliotek. Håll samman biblioteken i ett nätverk där UB 1, UB 2 och fakultetsbiblioteken är likvärdiga medlemmar. Försök driva fram en ändring av lagen som tvingar Lunds UB att hålla reservexemplar av allt svenskt tryck.
Bygg ut antalet läsplatser för studenter rejält.

Förslagen läggs fram i en utredning om informationsförsörjningen vid Lunds universitet. Den har gjorts av Terje Höiseth, överbibliotekarie och datachef vid Luleå tekniska universitet, och dr Richard Heseltine, Director of Academic Services, University of Hull. Lunds universitets rektor Boel Flodgren gav dem i våras uppdrag dels att utvärdera det nuvarande systemet för informationsförsörjning vid universitetet, dels att lägga fram förslag för den framtida verksamheten.

Utredarna konstaterar att forskningsbiblioteken under de senaste fem åren har förändrats kraftigt. Utvecklingen av elektroniska informationsresurser har gått dramatiskt snabbt och inom många ämnesområden spelar nu den elektroniska informationen en viktigare roll än den motsvarande tryckta.

En annan påtaglig förändring är att studenterna har "invaderat" biblioteken på ett sätt som inte tidigare har synts i Sverige. Nya undervisningsformer som problembaserat lärande och projektarbete innebär att studenterna själva söker information. De åker inte hem till studentrummen för att läsa utan arbetar hellre i studierum eller på biblioteket.

Utredarna påpekar att de nya högskolorna har uppmärksammat detta trendbrott och byggt nya bibliotek med god tillgång på läsplatser. Så icke Lund och de andra stora universiteten. I Lund finns cirka 1300 läsplatser i anslutning till biblioteken i nätverket och det är alldeles för lite. I den framtida konkurrensen om studenter måste universitet och högskolor kunna erbjuda goda informationsresurser och gott om studieplatser.

Nätverket FINN som kom till 1994 har inneburit stora förbättringar i biblioteksservicen, konstaterar utredarna. Samlingarna har blivit tillgängligare och nu är det 28 institutionsbibliotek som utnyttjar det gemensamma datoriserade lånesystemet. Men alltför små enheter är inte förenliga med effektivitet, anser utredarna och förespråkar en ökad satsning på fakultetsbibliotek. De juridiska, ekologiska och social-beteendevetenskapliga biblioteken lyfts fram som goda exempel.

Utredarna ser också försämringar i verksamheten. Det gäller särskilt på UB 1 och UB 2 där besparingar har lett till personalminskningar och kortare öppet-tider. Genom uppsägningarna har man förlorat den yngre och nyutbildade arbetskraften och det försämrar bibliotekens utvecklingsmöjligheter.

UB 1 och UB 2 är stora institutioner med långa historiska traditioner och där finns personal med stor erfarenhet och kompetens. Utredarna menar inte att ett system med fakultetsbibliotek kan ersätta UB 1 och UB 2. Även i framtiden kommer dessa att ha en viktig uppgift i att bevara historiska samlingar som har byggts upp under flera hundra år och som utgör en viktig del av det nationella kulturarvet.

Men deras särställning skapar spänningar och obalans i nätverket. För att motverka detta föreslår utredarna en ny enhet, med arbetsnamnet "Nätstationen", som ska förstärka länkarna i nätverket och tillhandahålla service för nätverksbiblioteken. Nätstationen ska bland annat förhandla fram avtal, utveckla en policy för nätverkets uppbyggnad av samlingar och stå för den centrala uppbyggnaden av det elektroniska biblioteket.

Förändringen bidrar till en tydligare fördelning av funktioner och roller. Nätstationen tar över ledning och centrala tjänster. UB 1 och UB 21 blir likvärdiga med andra bibliotek i nätverket, har samma organisatoriska tillhörighet och samma status, menar utredarna.

När det gäller NetLab är utredarna inte främmande för att delar av dess verksamhet privatiseras. Om enheten ska vara kvar bör den tillhöra Nätstationen och fungera som en motor för att utveckla det elektroniska biblioteket för hela universitetet.

Vidare förordar utredarna att Lunds universitet försöker få en ändring till stånd när det gäller UBs uppgift att hålla reservexemplar av allt svenskt tryck. Det är en uppgift för ett nationalbibliotek . Delar av det svenska trycket bör föras ut till övriga bibliotek i nätverket och även katalogiseras där. Detta skulle avlasta UB en del av kostnaderna.

Finansieringen av fakultetsbiblioteken och även av den nya Nätstationen bör klaras av fakulteterna. På sikt bör fakulteternas anslag till UB minska. Att göra UB 1 och UB2 till avancerade studiecentra med god tillgång på läsplatser och IT-faciliteter för studenterna är en central uppgift för universitetet.

SOLVEIG STÅHL

Lunds universitet
webmaster@lu.se
1999-09-03