Tidsandan gjorde gammal forskning till het nyhet

Han är nöjd med att det har blivit ebatt, förvånad över det enorma genomslaget och besviken över massmediernas förenkling av problematiken. Så kan man, förenklat, sammanfatta Gunnar Brobergs reaktion på den intensiva debatten om tvångssteriliseringar i Sverige.
Gunnar Broberg är professor i idé- och lärdomshistoria vid LU och det är hans och historikern Mattias Tydéns mångåriga forskning som är källan till det högljudda offentliga samtalet om tvångssterilisering.
I slutet på 1970-talet fann Gunnar Broberg ett stort material om rasbiologiska institutets verksamhet som han använde i ett forskningsprojekt. Han skrev en historik över institutet och tillsammans med Mattias Tydén boken Oönskade i folkhemmet som kom ut 1991. Den kunskap som har gett upphovet till den aktuella debatten har således varit tillgänglig för envar under många år. Boken finns nu också i en engelsk upplaga, Eugenics and the Welfare State, som är utvidgad med skandinaviska jämförelser.
Hur kunde forskningsresultat, framlagda för länge sen, uppstå som en het nyhet och hur kunde "nyheten" få ett sådant genomslag? Utländska medier har hakat på i stor skala och Gunnar Broberg har intervjuats av TV-team, radio- och tidningsreportrar från hela världen.

Syndabockar
- Den normala händelselösheten i augusti räcker inte som förklaring. Det finns ett drag i tidsandan att vilja hitta syndabockar. Den amerikanska juridiken där skadestånd och skuldbeläggande spelar en viktig roll har fått stort utrymme i massmedierna och säkert bidragit till den trenden, tror Gunnar Broberg. Historien ses mer som en källa för konspirationsteorier än en beskrivning av olika händelseförlopp. Till detta bidrar nog att många yngre, även journalister, har dålig kunskap om historien. När detta kombineras med massmediernas ökande tendens att förenkla komplexa sammanhang och införa ett vi-dom-perspektiv förvånar det inte att det går snett. Dagens kroppsfixering gör ämnet extra laddat.
Att försöka politisera skeendet och göra det till ett slagträ i den samtida politiska debatten är både fel och beklagligt.
- Visst var det en socialdemokratisk regering som införde lagen om tvångssterilisering. Men det var politisk enighet kring beslutet liksom det var total parlametarisk uppslutning kring tillkomsten av rasbiologiska institutet 1921.

Cynism och välvilja
Det var inte ett resultat av en ond plan eller en ideologi utan yttringar av en oerhört komplex process. Det går att hitta drag av både cynism, elitism, välvilja och ekonomiska motiv. Synen på rashygien tillämpades också i stiftandet av äktenskapslagar och immigrationslagar.
Tron på att man med vetenskapens och teknikens hjälp skulle förbättra folkhälsan spelade in. Vaccination, skärmbildsundersökning ingick, liksom steriliseringarna i ett storskaligt folkhälsoprogram där experter av olika slag hade betydande makt och där den enskildes intressen ofta sattes på undantag.
- Självklart begicks det övergrepp även om bara en del av steriliseringarna skedde med tvång. Därför är det bra att man går till botten med det och ger individer upprättelse.
Gunnar Broberg ser en parallell i dagens osäkerhet inför de allt mer avancerade metoderna att välja bort och manipulera med avkomman. Indignationen inför tvångssterilisering av "mindervärdiga" individer som infördes på 1930-talet är ett sätt att handskas med en mer svårformulerad rädsla för morgondagens urvalssyn på människan.
Att regeringen nu har tillsatt en statlig kommitté för att granska tillkomsten och tillämpningen av steriliseringslagarna välkomnar Gunnar Broberg. Han tycker också det var ett klokt beslut att engagera flera forskare, däribland honom själv, som sakkunniga. Som särskild utredare har regeringen utsett professor Carl-Gustaf Andrén, Lund.

SOLVEIG STÅHL

Webmaster@info.lu.se
1997-09-19