Webmaster@lu.se
1998-11-25
LUM - Arkivet
I budgetpropositionen föreslår regeringen kraftiga, generella besparingar. För Lunds universitet uppgår de till 17 mkr för den grundläggande utbildningen och 15 mkr för forskning och forskarutbildning. Det betyder en minskning av anslagen med 1,5 %.
Universitetsdatanätet SUNETs kapacitet byggs ut och universitetet får nu bidra till finansieringen med 13 mkr för 1999.
Lärarhögskolan, ingenjörsutbildningarna i Malmö och Tandvårdshögskolan tillhör fr o m nästa år inte längre universitetet. Universitetets anslag har räknats om, men drabbats av en nettoförlust på 22 mkr. Regeringen har inte velat kompensera universitetet för detta.
Omställningen av de administrativa datorsystemen inför år 2000 medför kostnader på 37,5 mkr, som fördelas på tre år.
Sammanlagt beräknas direkta besparingar och ökade kostnader till 79 mkr. Det är till stor del förändringar som kommer utan förvarning och som försvårar en rimlig långsiktig planering, konstaterar styrelsen.
De direkta besparingarna och ökade kostnaderna, för vilka universitetet inte fått kompensation, beräknas till minst 300 mkr under de senaste fem åren.
Universitetet har under en följd av år haft fler studenter och helårsprestationer än vad universitetet erhåller ersättning för i form av det s k takbeloppet. Vid utgången av 1997 hade universitetet producerat resultat upp till 82 mkr över takbeloppet. Under innevarande år kan överproduktionen beräknas öka med minst ytterligare 40 mkr, till sammanlagt 122 mkr.
Styrelsen konstaterar att de prioriteringar som nu blir nödvändiga på sikt kommer att leda till att universitetets bredd i utbildning och forskning minskar. Mångfalden och de möjligheter den ger till bl a områdesövergripande utbildningar är en stor tillgång, som nu kan bli lidande.
Statsmakternas krav på satsningar inom naturvetenskap och teknik, volymen på områdenas utbildning, "överproduktionen" dvs helårsstudenter och prestationer som inte universitetet får betalt för av statsmakterna samt tidigare gjorda minskningar av platsantalet är faktorer som legat till grund för styrelsens beslut.
Universitetsstyrelsen anser att såväl nya satsningar som besparingar ska ske mer riktat och inte generellt. De besparingar som gjorts de senare åren har till största delen lagts ut proportionellt. Det är nu inte lämpligt att fortsätta med denna princip.
Utan att områdena får motsvarande minskning av sina åtaganden när det gäller antalet studenter sänks de ekonomiska ramarna för LTH (-6 mkr) och det medicinska området (-3 mkr), utöver tidigare beslutad minskning av läkarutbildningen (-3,7 mkr).
För det samhällsvetenskapliga området minskas antalet helårsstudenter med 650 (-10 mkr) och för humaniora och teologi med 450 (-9 mkr). Samtidigt sänks områdenas åtaganden när det gäller det antal studerande som ska utbildas med lika mycket. Nybörjarplatserna på juristutbildningen minskas med 40 platser och den ekonomiska ramen med 2 mkr.
För det matematisk-naturvetenskapliga området och det konstnärliga området föreslås inga riktade besparingar.
För forskning och forskarutbildning beslutar styrelsen om en proportionellt lika fördelad sänkning av områdenas ekonomiska ramar. De förestående förändringarna av forskarutbildningen gör dock att resurser för denna bör undantas från områdenas besparingar, anser styrelsen.
En besparing på 3 mkr utöver den generella besparingen på 1,5% görs på anslagen till universitetets särskilda verksamheter och gemensam service mm.
Besparingarna medför personalminskningar i storleksordningen 70-80 tjänster. Stora pensionsavgångar sker under de närmaste åren, vilka tillsammans med annan naturlig avgång delvis kan avhjälpa svårigheterna.
Universitetet har ambitionen att tillsammans med de anställdas fackliga organisationer genomföra personalförändringarna så att de inte orimligt drabbar de yngre anställda, som är rekryteringsgrund till de tjänster som blir lediga vid pensionsavgångarna.
Minskningar av grundutbildningen bör enligt styrelsen så långt som möjligt genomföras så att de studenter som är inne i systemet får möjlighet att fullfölja sina studier. Det innebär att en översyn behöver göras av fördelningen av platser mellan olika kvotgrupper, så att en större andel platser avsätts för studerande som antas på akademiska meriter.
Lunds universitet tilldelas 250 nya permanenta platser under 1999 och ytterligare 900 platser till år 2000. Tyngdpunkten i utbyggnaden ska enligt statsmakternas direktiv ligga inom de tekniska och naturvetenskapliga områdena.
De höga examensmålen står kvar, framför allt vad gäller antalet civilingenjörsexamina.
I budgetpropositionen tilldelas universitetet resurser för ökade lokalkostnader för Biomedicinskt centrum, 9,7 mkr; Astronomi, 4,1 mkr; Skissernas museum, 2,5 mkr samt för Trafikflyghögskolan ytterligare 5 mkr.
Trots besparingarna fortsätter styrelsen de nysatsningar som inleddes i år.
Det innebär bl a en ökning av utbildningsplatserna i Helsingborg med 570 platser. I planeringen ingår också en utbildning i turism och en i modern kommunikation vid det sk Scandinavian College of Communication.
Civilingenjörsutbildningarna ökar med 180 platser, miljövetenskapligt program med 30 och det konstnärliga området med 20 platser. LTH får medel för 15 platser inom den nya utbildningen i industridesign.
Ökade resurser avsätts för att stimulera internationaliseringen av den grundläggande utbildningen (+2 mkr). Förstärkta resurser anslås också för universitetsbiblioteket (+1 mkr till UB Netlab), Beteendevetenskapliga biblioteket, Botaniska trädgården samt till Lunarc, Centrum för tekniska/vetenskapliga beräkningar vid Lunds universitet.
Vidare anvisas resurser till samarbetet inom Öresundsuniversitetet, för projektet Omvärldskommunikation, för fortsatt arbete med det grafiska profilprogrammet samt för att inrätta fler kvinnliga doktorandtjänster.
Styrelsen vill också prioritera en fakultetsövergripande satsning på genomforskning som ett nytt viktigt profilområde. Inom genomforskningen studerar man hur olika gener samverkar med varandra, vilket har stor betydelse för all biologisk och biokemisk forskning.
Frågan om apotekarutbildningen och eventuella förändringar av den nuvarande biomedicinska utbildningen tas upp vid styrelsens decembersammanträde.
Styrelsen anser att utgångspunkten för prioriteringar bör vara att universitetet tydligt profilerar sig mot de verksamheter där universitetet redan är eller är på väg att bli ledande.
Universitetet avser därför inför framtiden stärka de verksamheter som är de mest framstående genom att prioritera om resurser till förmån för dessa. Arbetet bör planeras och genomföras under en längre tidsperiod, och inledas under den kommande 4-årsperioden. De olika områdena ges i uppdrag att under åren 20002002 redovisa förslag till årliga omprioriteringar på minst 2% av de statliga anslagen.
Som utgångspunkt för prioriteringarna gäller att grundläggande utbildning och forskning/forskarutbildning är två lika viktiga verksamheter för universitetet.
Styrelsen beslutade att områdenas budgetbeslut för 1999 skall redovisas på styrelsens sammanträde den 18 december.
Beslutet om besparingarna var inte enhälligt. Mot beslutet reserverade sig två studenter och professor Hans Andersson.
Studenterna yrkade att minskningen av antalet platser skulle ligga kvar, men att den ekonomiska ramen för samhällsvetarna skulle minskas med endast 7 mkr och för humanisterna med endast 5 mkr. Denna mindre besparing på sammanlagt 7 mkr skulle i stället tas ut genom att den ekonomiska ramen för juristerna skulle minskas med ytterligare 2 mkr, för det konstnärliga området med 3 mkr och fakultetsanslaget med ytterligare 2 mkr.
Hans Andersson yrkade inte på någon förändring i platserna i förhållande till förslaget, men att ramarna skulle minskas med endast 7 mkr för samhällsvetarna och 6 mkr för humanisterna, alltså sammanlagt 6 mkr mindre. Besparingarna skulle i stället tas på fakultetsanslaget, som då skulle erhålla en besparing på 19 mkr i stället för de föreslagna 13 mkr.
Styrelsens budgetbeslut finns på nätet under: http://www.lu.se/lu/aktuellt/
Webmaster@lu.se
1998-11-25