"Hopplösheten brer ut sig"

- Värst just nu är de psykologiska effekterna, den hopplöshet som brer ut sig bland annars entusiastiska lärare och studenter, kommenterar Lars Göran Stenelo, samhällsvetardekanus.

- Beslutet är inte tillfredställande. Jag hade velat se en jämnare fördelning av bördan över fakulteterna.

Fakulteten ska enligt budgetbeslutet minska antalet årsstudieplatser med 650 och spara 10 miljoner kr. Uppsägningar kommer inte att kunna undvikas. Omräknat i anställda motsvarar besparingen 30 heltidstjänster.

Sparförslaget från universitetsstyrelsen låg från början på 450 årsstudieplatser. Fakulteten begärde själv att få minska med ytterligare 200 platser, mot att man får behålla anslagen för dessa, cirka 4 miljoner kr brutto. Pengarna ska användas för att mildra besparingseffekterna i särskilt ömmande fall.

Nedskärningarna får omedelbara effekter inom grundutbildningen. Diskussioner om exakt vad som kan skäras bort pågår med de 13 institutionerna, definitivt beslut tas av fakultetsstyrelsen i början av december.

Generellt blir det svårare att komma in på både kurser och program.

- Och då har samhällsvetenskap redan höga intagningspoäng, ofta med ett betygsgenomsnitt på över 4. Många utbildningar är översökta och det är inte ovanligt med över tjugo förstahandssökande per plats.

På sikt påverkas också finansieringen av forskarstudier, genom att de lösa resurser som institutionerna förfogar över är i farozonen.

Tappar forskare

Det blir svårare att ersätta fyrtiotalisterna som snart börjar gå i pension:

- Jag har aldrig sett en så fin doktorandgeneration som den vi har just nu. Många vill stanna kvar som forskare, men nu finns risk att vi tappar dem på vägen. I många ämnen är det kvinnor som drabbas.

Vissa kurser kommer att försvinna. Universitetet som "smörgåsbord" förlorar i bredd. Sommaruniversitetet ligger också illa till, fortsätter Lars Göran Stenelo.

Tendensen att uppvärdera hårda områden som teknik och naturvetenskap på bekostnad av de mjuka samhällsvetenskaperna och humaniora går också igen i den nya statliga utredningen "Forskning 2000" (se sid VIII).

- Det speglar den fixering vid tillväxt som präglar Europa i den globala finanskrisens spår. Man satsar på de på kort sikt lönsamma vetenskaperna. Sanningen är att många till synes tekniska problem och projekt är omgärdade av samhällsvetenskapliga insatser.

- En sak är säker: vid bedömning av den framtida arbetsmarknaden har studenter alltid haft mer rätt än utredarna. Och det är vår fakultet som lockar de flesta och de bästa studenterna.

BRITTA COLLBERG

Webmaster@lu.se
1998-11-25