LUM - Arkivet

Enhetligare studieinformation

Det är några av de förslag på hur Lunds universitet kan bli bättre på att informera om sina utbildningar som kom fram när informatörer, studenter och studievägledare från universitetet och skolan träffades vid en workshop häromveckan.

Under workshopen diskuterade deltagarna gruppvis hur man kunde förbättra den tryckta, Internet-baserade och muntliga informationen.

I gruppen med den tryckta informationen konstaterades att många av bristerna som framkom i målgruppsundersökningen om universitetets studieinformation redan är på väg att lösas, delvis genom universitetets grafiska profil som lanserades i oktober. Utbildningskatalogen och anmälningskatalogerna får nu ett enhetligt och mindre strikt utseende, och i dem ska det finnas tydliga hänvisningar om vilka andra kataloger och broschyrer som finns. Under diskussionen uttrycktes även önskemål om att fakultetsbroschyrerna borde få ett likartat utseende.

För att eleverna ska få reda på att utbildningskatalogen finns att hämta eller beställa hos studievägledaren föreslogs att man ska skicka hem ett vykort med information om detta till sistaårsgymnasister i södra Sverige. Detta ska nu genomföras.

Gruppen som diskuterade universitetets utbildningsinformation på nätet kunde liksom gymnasisterna och studievägledarna i undersökningen konstatera att den är väldigt splittrad. Information finns bla i den nationella utbildningsdatabasen ASKen, utbildningskatalogen på nätet, utbildningsbeskrivningar, hemsidor mm. Informationen har dock olika form och uppdateras med ojämna mellanrum. Det har dock nyligen bestämts att universitetet ska bygga upp en särskild utbildningsdatabas, som ska vara en stomme för all utbildningsinformation på nätet.

För övrigt föreslogs en ökad spridning om den information som redan finns på nätet genom att marknadsföra webbadressen mer, tex på musmattor, vykort och prylar.

Undersökningen visade att muntlig studieinformation gör störst intryck och uppskattas mest av gymnasisterna. Gruppen som diskuterade den muntliga informationen konstaterade dock att resurserna för detta, tex genom den centrala studievägledningen, inte svarar mot behoven. Det är tex ofta mycket svårt att komma fram till Studentservice per telefon.

Gruppen konstaterade också att studievägledarnas arbetsbörda inte minskar genom att informationen kan hittas på nätet. Deras arbete har förändrats till en mer vägledande roll.

Men trots snäva ramar kan kvaliteten på den befintliga muntliga informationen förbättras. Universitetet måste tex se till att bra information ges till vidareinformatörerna, som studievägledare på skolorna, men också gymnasielärare inom ett ämne.

Mycket muntlig information till gymnasisterna kommer från studenterna, och man måste tänka på dem som viktiga informatörer som kan hjälpa till att motarbeta den "skrämselpropaganda" som vissa gymnasister upplever att universitetet använder sig av.

Frågorna som diskuterades under workshopen ska nu följas upp i arbetsgruppen för utbildningsinformationsfrågor.

PETRA FRANCKE

Webmaster@lu.se
1998-11-25