Medicinska fakultetens styrelse har beslutat att satsa på ett extra stöd till kvinnliga forskare vilkas forskning påverkats i samband med graviditet eller barnledighet. Det kan gälla kvinnor som exempelvis gått ned i tjänst efter barnledigheten.

På grundutbildningen inom medicin är 60 procent kvinnor. I forskarutbildningen är andelen män och kvinnor lika fördelade. Men det är färre och alldeles för få kvinnor på fakultetens toppositioner. Och det finns få kvinnor i ledande befattningar inom fakulteten, exempelvis är det bara tre kvinnliga prefekter av totalt 19.

Det nya stödet innebär att sex kvinnor får upp till 200 000 kronor för att på olika sätt kunna stödja sin forskning, exempelvis genom att anställa en forskarassistent.

Till manliga forskare

Idag går 80 procent av de fakultetsfinansierade studiepaketen till manliga forskare vilket innebär att de har lättare att meritera sig för senare anställningar och fortsatta forskningsanslag.

Enligt professor Ingalill Rahm Hallberg, ställföreträdande dekanus på fakulteten, kan en förklaring till denna snedsits vara att kvinnorna ofta går ner i arbetstid efter graviditets- och barnledighet.

– De kan inte arbeta övertid och prioriterar kanske annat vilket gör det svårare för dem att konkurrera på samma villkor som männen, säger hon.

Urvalet till det nya stödet sker på basis av vetenskaplig skicklighet och behov, och det finansieras bland annat med fondmedel.

Behövs det fler stödåtgärder?

–Det behövs, och vi har tillsatt en särskild arbetsgrupp för att förbättra jämställdheten och hoppas att den ska få fram flera fräscha idéer, säger Ingalill Rahm Hallberg.

Monica Heurlin

Lunds universitet
Webmaster@lu.se
2001-12-14