Långtidssjukskrivningen bland de kvinnliga doktoranderna ökar medan trenden går åt motsatt håll bland övrig universitetspersonal.

Personalenheten vid Lunds universitet har gett i uppdrag åt Institutionen för psykologi att utreda varför de kvinnliga doktoranderna är långtidssjukskrivna i mycket högre grad än sina manliga kolleger.

Clemens Weikert, som är lektor och skyddsombud vid institutionen, gav två studenter – Tanja Hermansson och Anna Passert – i uppgift att göra en analys av de kvinnliga doktorandernas situation. I dagarna kommer man att presentera resultaten för universitetets centrala skyddskommitté.

– Vi har försökt se vilka organisatoriska problem som ligger bakom långtidssjukskrivningarna, säger Tanja Hermansson.

Både hon och Anna Passert går sista året på psykologprogrammet och de har tagit på sig att göra analysen i form av ett examensarbete.

Av universitetets 508 kvinnliga doktorander har man låtit 210 svara på en enkät som ställer frågor beträffande den psykosociala arbetsmiljön. Enkäten har använts på flera andra arbetsplatser och man har därför kunnat jämföra resultaten med andra yrkesgrupper. I de jämförelser som gjorts framkommer det att doktoranderna har en mycket utsatt arbetssituation; de får oftare motstridiga budskap och det är vanligare att den psykosociala arbetsmiljön upplevs som påfrestande.

Förutom enkätundersökningen har man gjort tio djupintervjuer med kvinnliga doktorander från hela universitetet.

– Vi har hela tiden känt en stor respons bland doktoranderna och alla verkar tycka att det är viktigt att något görs åt deras situation, berättar Anna Passert.

Anna Passert och Tanja Hermansson har tittat på hur krav från omvärlden och kontroll över den egna situationen påverkar den psykosociala ohälsan. De har ställt sig frågor som: Vilken roll spelar det att det finns få kvinnliga förebilder på höga poster? Hur går rekryteringen till forskarutbildningen till? Vilka verktyg för feedback finns och vilken roll spelar dessa för doktorandens välbefinnande? Hur introduceras doktoranden på sin arbetsplats?

– Det är viktigt att påpeka att en osäker arbetssituation inte automatiskt leder till psykosocial ohälsa, säger Tanja Hermansson. Positiva faktorer som ett gott ledarskap och intresse för det egna arbetet kan väga upp de negativa aspekterna och medverka till att doktoranden trots allt mår bra.

– Doktorandtjänster är speciella eftersom de är en kombination av tjänst och utbildning, säger Anna Passert. Men det innebär inte att man inte kan göra något för att förbättra doktorandens arbetssituation.

I sitt examensarbete framför de konkreta förslag på lösningar som de hoppas att universitetet kommer att ta fasta på.

Delar av resultaten kommer att presenteras när universitetets centrala skyddskommitté sammanträder den 13 december, men uppsatsen kommer inte att bli offentlig förrän i slutet av januari när Anna Passert och Tanja Hermansson fått sitt examensarbete godkänt.

Ulrika Oredsson

Lunds universitet
Webmaster@lu.se
2001-12-14