"Bra beslut om stamceller"

– Ett bra och balanserat beslut. Det säger stamcellsforskarna Anders Björklund och Sten Eirik Jacobsen vid LU om Vetenskapsrådets (VR) väntade besked att tillåta forskning på embryonala stamceller. Stamcellsforskningen i Lund ska nu kompletteras med ett program för forskning på embryonala stamceller. Till en början handlar det dock endast om stamceller från möss.

Fruktan och förhoppningar har stegrats i debatten om embryonala stamceller i väntan på att VR skulle fastställa etiska riktlinjer för verksamheten. Äntligen ett botemedel i sikte för en lång rad svåra sjukdomar Men många forskare vill tona ner förhoppningarna och påminner om att det är lång tid och många svårigheter kvar.

Det finns, såvitt forskarna vet i dag, tre typer av stamceller: embryonala, fetala, dvs hos foster samt adulta som finns hos den vuxna människan. I forskningen används stamceller som tas från den inre cellmassan hos fem dagar gamla embryon. Utvecklingen går oerhört snabbt och det är först under senare år som forskarna har upptäckt att det finns celler med stamcellsliknande egenskaper på olika håll i kroppen hos den vuxna människan. Det som gör stamcellen så attraktiv är att den både kan delas till nya stamceller och till celler med specialiserade egenskaper. Därav förhoppningarna att kunna förse diabetikern med celler som kan producera insulin och Parkinsonpatienten med celler som bildar dopamin. Sedan länge används adulta stamceller vid benmärgstransplantation, t.ex till leukemipatienter.

Forskningen villkorad

Forskning på embryonala stamceller är viktig både för att få basal kunskap om cellens utveckling och för att kunna utveckla nya behandlingsmetoder vid svåra sjukdomar. Det senare har tydligen varit ett starkt argument för VR i arbetet att ta fram etiska riktlinjer för svensk stamcellsforskning. Forskning på embryonala stamceller blir dock villkorad. Varje projekt måste godkännas av en regional forskningsetikkommitté. Stamceller får inte tas från embryon senare än 14 dagar efter befruktningen. De embryon som används är sådana som blir över i samband med provrörsbefruktning. Det blir också tillåtet att använda embryon som frysts ner efter befruktningen och som inte är aktuella att användas vid senare provrörsbefruktning. Donatorerna måste lämna samtycke och ett krav är att det inte är den behandlande läkaren, eller forskaren, som ska ställa frågan till paret.

VR avvisar möjligheten att framställa embryon för forskningsändamål. Ett skäl är att äggdonation inte är en helt riskfri process för kvinnan. Men i beslutet antyds att den regeln kan komma att omprövas.

Terapeutisk kloning

Mera oväntat är att VR öppnar möjligheterna även till kärnöverföring, sk terapeutisk kloning. Det innebär i korthet att cellkärnan från en individ förs in i ett ägg som tömts på sin egen kärna. En person skulle då kunna behandlas med stamceller som innehåller hans eller hennes eget DNA vilket skulle minska risken för avstötning. Den här tekniken är inte tillåten enligt Europarådets konvention för mänskliga rättigheter och biomedicin och VR rekommenderar att Sverige begär undantag från regeln. Innan sådana projekt kan starta måste dock rättsregler utarbetas och ett system för prövning och licensiering upprättas.

VR lanserar dock ett bestämt förbud mot att klonade embryon får implanteras i kvinnans livmoder.

Sverige har en internationellt stark ställning inom stamcellsforskning. I Stockholm och Göteborg bedrivs uppmärksammad forskning om embryonala stamceller och i Lund forskar grupper kring Anders Björklund och Olle Lindvall sedan länge på att använda stamceller från aborterade foster som behandling av Parkinson.

Nej till kommers

Enligt VR finns i hela världen ett 70-tal cellinjer av embryonala stamceller och av dessa är en tredjedel i Sverige. Beslutet i VR gör Sverige till en ännu mer attraktiv forskningspartner för t.ex. amerikanska forskare och USA lär vara berett att stödja forskningen i Sverige med stora anslag mot att i utbyte få tillgång till cellinjer i Sverige. Men VR bannlyser all direkt kommersialisering av celler.

– Det är viktigt att VR inte ifrågasätter det vetenskapliga värdet att forska på stamceller och att rådet också har rett ut den etiska problematiken. I Lund har vi än så länge inte någon forskning på embryonala stamceller men vi har insett att vi måste bredda vår verksamhet och ta med det området också. Vi ska börja med musmodeller men det är förstås positivt att veta att vi kommer att kunna gå vidare med humana celler, säger Sten Eirik Jacobsen, professor i stamcellsforskning vid LU.

Professor Anders Björklund håller med. Men när det gäller sk terapeutisk kloning manar han till eftertänksamhet.

– Tekniken är komplicerad och vi kan inte tillräckligt om biologin ännu. Det är för tidigt att säga om det någonsin kan bli användbara behandlingsmetoder så det finns inget akut behov av regelverk. Kärnöverföring kan göras på möss och vi måste arbeta länge med djurförsök innan metoden kan prövas på människa.

SOLVEIG STÅHL

Lunds universitet
Webmaster@lu.se
2001-12-14