Hälften av alla som börjar studera vid landets universitet och högskolor tar aldrig examen. En fjärdedel av studenterna har mindre än ett års utbildning när de slutar. Det visar en undersökning av Högskoleverket och Statistiska Centralbyrån.

Trots att hälften av alla som började studera läsåret 1993/94 inte hade avlagt examen efter sju år, visar undersökningen att en del som inte avlägger examen dock i själva verket har lika mycket utbildning som de som har avlagt examen. 6–7 procent av de utan examen har tagit 200 poäng eller mer, och ungefär en tredjedel av de examenslösa har tagit 120 poäng. Totalt betyder det att ungefär två tredjedelar av nybörjarna antingen avlägger examen eller har tre års utbildning utan examen när de lämnar sitt lärosäte.

Resultaten är genomgående bättre för kvinnor än för män. Kvinnornas examensfrekvenser ligger i genomsnitt cirka fem procentenheter högre än männens och resultatet blir detsamma om man lägger till de icke examinerade med minst 120 poäng.

Spridningen i utfall är stor mellan lärosätena. Vid några högskolor har över 70 procent av studenterna antingen avlagt examen eller har minst 120 poäng. Vid andra är motsvarande andel bara något högre än 50 procent. Lunds universitet ligger något högre, 65,2 procent.

Andelen examinerade beror i hög grad på vilka utbildningar studierna avser. Studenter som studerar till en yrkesexamen tar examen i högre grad än andra. Högst examensfrekvens har sjuksköterskor där hela 92 procent tar examen, följt av förskollärare och fritidspedagoger (86 %), grundskollärare 1–7 (80 %), läkare (77 %), socionom (76 %), civilingenjör (70 %), ekonom (66 %) och jurist (60 %).

Rörligheten är stor och många slutar studera efter kort tid. Av de som började studera läsåret 1997/98 fanns efter ett år i snitt cirka 60 procent kvar vid den läroanstalt där de började, cirka 10 procent har fortsatt studera någon annanstans. 30 procent bedrev inga högskolestudier över huvud taget. Vid Lunds universitet var bara 53,7 procent av nybörjarna kvar efter ett år. 14,9 procent hade bytt lärosäte och resterande 31,5 procent var inte alls registrerade.

Skälen till att studenter lämnar den högre utbildningen utan examen är många. Ett av de främsta är att en examen inte är så viktig inom stora delar av arbetsmarknaden. Detta gäller i särskilt hög grad när efterfrågan på arbetskraft överstiger utbudet, påpekar Högskoleverket i sin rapport.

Många som börjar studera vid universitet och högskolor har inte heller för avsikt att avlägga examen. Särskilt äldre studenter som redan är etablerade på arbetsmarknaden läser en eller ett par enstaka kurser som vidareutbildning. Det framgår också tydligt att examensfrekvenser och poängresultat är högre bland yngre nybörjare än bland äldre.

Problemen finns framför allt i den fjärdedel av nybörjarna som lämnar systemet med mindre än ett års utbildning bakom sig, menar Högskoleverket. I denna grupp är det dock viktigt att kunna skilja mellan de studenter som bara har haft en enstaka kurs som mål och de studenter som slutar i förtid på grund av att studierna inte har framskridit som planerat.

"Studenternas resultat" har nr 2001:28 R i Högskoleverkets rapportserie och kan laddas hem i pdf-format från www.hsv.se

PETRA FRANCKE

Lunds universitet
Webmaster@lu.se
2001-12-14