Erik Philip-Sörensens Stiftelse delar i år ut 3 miljoner kronor till forskning inom genetik och humaniora. Det handlar om telemerer, gammalt DNA i fjädrar, riskhistoria, våra sinnen och andra ämnen.

Genetisk forskning får 1.5 miljon kronor. Ett av de tyngsta projekten är ett samarbete mellan en humanist och en naturvetare i Lund: professor Elisabeth Iregren vid Arkeologiska institutionen och professor Ulfur Arnason vid Genetiska institutionen. De skall införa och utveckla nya metoder för analys av gammalt DNA från skinn, ben och fjädrar. Tillsammans får de 200.000 kr. På Genetiska institutionen finns också professor Bengt Olle Bengtsson som får 145.000 kr för att kartlägga genetikens värdefulla arv, ett projekt som också innehåller en humanistisk del. Genetikerna Marita Cohn och Axel Jahnke, även de i Lund, får 60.000 resp 200.000 kr. Den förra undersöker telomerer, dvs speciella strukturer i kromosomernas ände som är inblandade i såväl åldrande som cancersjukdom. Den senare arbetar med att utröna vilka gener som kan användas i evolutionära studier.

Urban Jonsson vid avd för växtbiokemi i Lund får 100.000 kr för att utveckla genetisk analys i samband med växtcellbiologiska studier. Lundaekologen Åsa Langerfors får 100.000 kr för att undersöka könskromosomer och könsdifferentiering hos Atlantlax och storspigg. 150.000 kr går till en klinisk mikrobiolog i Lund, professor Gunnar Lindahl. Han vill fördjupa sig i en viktig evolutionsgenetisk fråga som har med bakteriers immunresistens att göra. Dessutom utdelas 720.000 kronor i anslag till genetikforskare vid andra lärosäten

Humanioraforskning vid LU får 1.5 miljon kronor. Professor Orvar Löfgren som arbetar med prioriteringen berättar att det har kommit in 32 ansökningar om totalt 6.3 miljoner kronor. Projekt med tvärvetenskaplig och innovativ profil prioriteras. Det största beloppet, 575.000 kronor, går till docent Elisabeth Mansén, idé- och lärdomshistoria och univ.lektor Lars-Gustaf Andersson, litteraturvetenskap, för projektet Sinnenas vägar som vill studera hur våra sinnen fungerar i relationer till medier och teknik.

Professor Gunnar Broberg, idé-och lärdomshistoria, får 450.000 kronor i slutanslag till sitt projekt om riskhistoria. Syftet är att utveckla humanistiska perspektiv på forskningen om "risk" och "säkerhet". Fil.dr. Philip Halldén, religionshistoria, får 200.000 kronor för en studie av radikal politisk islamism och nya kommunikationsmedier. Professor Christer Platzack, nordiska språk, får 100.000 kronor för att utveckla ett nytt tvärvetenskapligt projekt kring temat språk och hjärna. Tanken är att bygga upp ett samarbete mellan ämnen som teoretisk lingvistik, logopedi, kognitionsforskning och klinisk neurovetenskap.

Lunds universitet
Webmaster@lu.se
2001-12-14