En guldmedalj och fyra stora vetenskapliga priser, varav tre Linné-priser på vardera 360.000 kronor, delades ut då Fysiografiska Sällskapet i Lund firade sin årshögtid.

Linnépriserna härrör från en donation 1928 av en antikhandlare i Malmö. Bengt Jonsell, nypensionerad professor Bergianus vid Kungliga Vetenskapsakademien fick Roséns Linnémedalj. Han har tills nu varit chef för Bergianska trädgården i Stockholm. Han specialiserade sig tidigt på familjen Brassicaceae (korsblommiga växter) och har gjort expeditioner till länder i olika delar av världen. Senare år har han särskilt intresserat sig för problem i Nordens flora. Det gäller t.ex invandringen av växtarter till Skandinavien efter istiden.

Hans efterträdare på professuren, Birgitta Bremer, fick Roséns Linnépris i botanik.

Hon var den första svenska växtsystematiker som började använda DNA-data för att utreda släktskap hos växter och har därmed bidragit till att omvärdera Linnés systematik. I samarbete med forskare i USA och England har hon varit med om att presentera en ny klassifikation av alla blomväxter, det sk APG-systemet.

Det andra Linnépriset i botanik gick till Anders Johnson, professor i biofysik vid Norges teknisk-naturvitenskaplig universitet i Trondheim. Han disputerade 1968 vid Fysiska institutionen i Lund och arbetade redan då med biofysiska problem inom växtfysiologin. Han studerar bl.a. hur biologiska klockor styr blombladens rörelser och växternas blomstringsprocesser. Intresset för hur gravitationen påverkar växtprocesserna har fått honom att sätta igång experiment i Spacelab. Han har t.ex försökt visa hur rötter orienterar sig i frånvaro av tyngdkraft.

Roséns Linnépris i zoologi gick till Jan Löfqvist, tidigare på Ekologicentrum i Lund, nu nypensionerad professor vid SLU i Alnarp. Han forskar om hur djur och växter kommunicerar med doft- och smaksignaler. Signalsubstanser inom arter kallas feromoner – när en insektshona lockar hannar med en doftsignal talar man sexualferomoner. Många växter avger doft- och smakämnen som håller växtätande insekter och däggdjur borta. Ett aktuellt projekt är t ex feromonbaserade bekämpningsmetoder mot skadeinsekter i äpplen och annan frukt.

Jan Bergström, professor vid Naturhistoriska Riksmuseet i Stockholm, fick Assar Haddings pris i geologi, 230.000 kronor. Han studerar de äldsta flercelliga djurens byggnad, som fossil, och försöker visa hur den kan tolkas som anpassning till djurens levnadssätt. Han har deltagit i utforskandet av faunor som är så välbevarade att till och med maskar och andra djur utan skal eller skelett bevarats. En sådan fauna är den 530 miljoner år gamla Chengjiang-faunan från Yunnan-provinsen i sydvästra Kina som upptäcktes 1984.

SS

Lunds universitet
Webmaster@lu.se
2001-12-14