LUM - Arkivet

Trött på att diskutera pigor: "Forskning blir lätt politik"

Det finns det två stora problem när det gäller att föra ut nationalekonomisk forskning i samhällsdebatten som Anne-Marie Pålsson ser det. Det ena är att forskaren inte får diskutera sin forskning med sitt eget språk. Forskningen politiseras lätt, och i fallet med "pigorna" (ett uttryck som Anne-Marie Pålsson egentligen vill undvika) reagerade många också rent känslomässigt, istället för att granska förslaget och de beräkningar och antaganden som ligger bakom. Marita Ulvskog påpekade t ex i tv att hennes mamma hade varit piga och att ingen skulle behöva vara det igen. - Vad hon glömmer bort är att arbetsmarknaden har utvecklas och inte alls ser likadan ut idag som förr, suckar Anne-Marie Pålsson. Det andra problemet är att allt färre nationalekonomer ger sig ut i den offentliga debatten. Anne-Marie Pålsson menar att anledningen till detta dels är att allt fler akademiska ekonomer inriktar sig på svårbegriplig matematisk och analytisk forskning som inte har så mycket konkret anknytning till det dagliga livet, dels att systemet inte premierar den typen av utåtriktat arbete.

- I diskussionen har man likställt arbete med lönearbete. Det är fantastiskt att man på detta sätt definierar fram arbetslösheten, menar nationalekonomen Anne-Marie Pålsson. ©Informationsenheten, Lunds universitet

Det som belönas är, liksom i de flesta vetenskapliga sammanhang, att publicera sig i internationellt ansedda vetenskapliga tidskrifter. Det är detta som leder till forskningsanslag och kanske till en professur - inte deltagande i samhällsdebatten. Och eftersom de mest ansedda tidskrifterna inom nationalekonomi är amerikanska, så tenderar forskningen som man vill presentera att handla om annat än specifikt svenska förhållanden, påpekar Anne-Marie Pålsson. På så vis forskas det mindre om Sveriges situation, vilket i sin tur ger mindre forskning att debattera.
Men Anne-Marie Pålsson både forskar om svenska förhållanden och ger sig ut i debatten. Och får finna sig i att ibland bli misstolkad och kritiserad.

Pigdebatten
Vilka var då egentligen tankarna bakom förslaget som ledde fram till "pigdebatten"?
- I grunden handlar det om två frågor: dels hur vi ska organisera arbete, dels om skatter och principer för hur skatter ska tas ut, berättar Anne-Marie Pålsson.
När det gäller arbetets organisation så menar Anne-Marie Pålsson att hon som ekonom inte kan bortse från det stora och betydande arbete som utförs utanför etablerade arbetsplatser. I timmar räknat är det nämligen lika omfattande som lönearbetet.
- Man kan fråga sig under vilka former som detta arbete ska organiseras. Ska det alltid ske utan lön? Ska det alltid utföras efter det vanliga arbetet? Ska det alltid falla huvudsakligen på kvinnornas lott? Och varför räknas det inte med i BNP? säger Anne-Marie Pålsson.
På skattesidan anser hon att skatteprinciperna idag saknar all logik.
- Man får göra avdrag för räntor, resor till och från jobbet, understöd till exmake och om någon reparerar ens hus. Men inte om någon städar det!
Hennes förslag går i korthet ut på att skattesystemet ändras så att inhyrd hjälp i hushållet blir avdragsgill, och därmed överkomlig i pris. På så vis kan personerna i ett hushåll fördela sin tid när det gäller marknadsmässigt arbete, fritid och hemarbete på ett effektivt sätt. Samtidigt kan en vital sektor för hushållsservice uppstå. Enligt Anne-Marie Pålssons beräkningar skulle alla parter tjäna på detta och en stor del av arbetslösheten kunna försvinna.

Kvinnlig dimension
- När det gäller ämnet ekonomi skulle mycket vara vunnet om man fick in en kvinnlig dimension när det gäller synen på arbete. I den gängse diskussionen har man likställt arbete med lönearbete. Oavlönat arbete räknas inte med eftersom begreppet arbetslöshet då skulle förlora sin betydelse. Själv tycker jag att det är fullständigt fantastiskt att man på detta sätt definierar fram arbetslösheten! Om den offentliga och vetenskapliga diskussionen konstant utesluter kvinnors arbete i hemmet och varken räknar det som arbete eller välfärdshöjande blir slutsatserna också haltande.
Anne-Marie Pålsson påpekar att män och kvinnor väljer att använda sin tid efter olika förutsättningar. Man ska tjäna pengar, men också ta hand om barnen. För kvinnornas del innebär detta att de i genomsnitt lönearbetar 13 timmar mindre per vecka än männen.
- Det är ett dyrt val. Därigenom går kvinnorna miste om ca 2 miljoner kronor i inkomster under ett liv, säger hon.
En invändning mot Anne-Marie Pålssons förslag har varit att det skulle vara en kvinnofälla. Det skulle förvisso hjälpa de kvinnor som har råd att ägna sig åt sin karriär i större utsträckning. Men samtidigt skulle andra kvinnor få ta hand om deras hem.
Anne-Marie Pålsson tillbakavisar dock kritiken. För det första innefattar förslaget även mer "manliga" sysslor, som trädgårdsarbete, fönsterputsning och reparationer. Och även om det skulle bli mest kvinnor som kom att syssla med hemservice, ser hon inget fel i det.
- Det här tar ju inte ifrån någon något, det ger bara ett alternativ till. Det öppnar en ny möjlighet, utan att stänga en annan.
Det är ju inte heller så att man måste arbeta hela livet med hemservice. Men skulle man vilja göra det finns det ju karriärmöjligheter även där. Förutom Anne-Marie Pålssons egna beräkningar visar erfarenheter från Danmark att ett subventionerat system med hemservice har förutsättningar för att fungera.
Vad gör Anne-Marie Pålsson då för att föra fram denna lösning på arbetslöshetsproblemet?
Hon skriver debattartiklar, pratar i offentliga sammanhang (även om hon börjar bli en aning less på att diskutera "pigor") och skriver vetenskapliga artiklar.
Att diskutera med politiker och näringsliv har hon inget emot, men hon aktar sig för att engagera sig politiskt eller bli för involverad med politikerna. När det gäller politik kommer det nämligen alltid in andra överväganden än de vetenskapliga, något som inte intresserar Anne-Marie Pålsson.
På senare tid har hon ransonerat sina offentliga framträdanden av tidsbrist.
- Det är egentligen synd. Det är busviktigt att vi forskare håller kontakten med skattebetalare, politiker och näringsliv.

PETRA FRANCKE