Lunds universitet
webmaster@lu.se
1999-12-20
LUM - Arkivet
LUM - Lunds universitet Meddelar - nr 11 1999
Livsmedelsteknik, biofysik, folkrätt, demografi, neurovetenskap, etik, genusvetenskap - det är några områden med stark och profilskapande forskning vid LU.
Industridesign, datateknik, handelsrätt, pedagogik, psykiatri, organisk kemi - det är exempel på omåden med svag forskning - enligt fakulteternas egna bedömningar.
Redovisningen av styrkor och svagheter i forskningen vid LU finns med i det dokument om Forskningsstrategi för Lunds universitet som universitetsstyrelsen ska ta ställning till den 16 december. Förslaget har utarbetats av Arbetsgruppen för övergripande forskningsfrågor - AÖF i samråd med fakulteterna. Gruppens arbete har redovisats i nr 8 och 9 av LUM.
I förslaget finns en tydlig och kraftfull satsning på flervetenskapliga projekt - varav flera engagerar forskare vid olika fakulteter. Sådana satsningar är möjliga vid stora universitet där det bedrivs forskning av hög kvalitet inom många olika ämnen
Forskare och forskargrupper har varit kreativa och försett arbetsgruppen med många och spännande förslag på nysatsningar.
- Vi har fått in ett 50-tal förslag på flervetenskapliga projekt och av dessa har vi valt ut ett tiotal, berättar Petter Pilesjö som är vetenskaplig sekreterare i AÖF.
Ett absolut villkor är att det ska finnas förutsättningar för internationellt högkvalitativ forskning. De projekt som valts ut har också relevans för näringsliv och samhälle i övrigt - och de måste kunna attrahera externa finansiärer, t ex forskningsråd.
Flervetenskapliga områden som prioriterats:
· Ett postgenomt forskningsprogram som engagerar både matematisk-naturvetenskapliga, medicinska och tekniska fakulteterna. Programmet som redan håller på att byggas upp ska genomföras i samverkan med Chalmers tekniska högskola och Göteborgs universitet.
· ICT (Information and Communication Technology). Ett av syftena är att utveckla IT till ett kraftfullt verktyg för aktivt lärande.
· Reducering av koldioxid i atmosfären.
· Globaliseringens regionala och lokala yttringar.
·Demografi och longitudinella befolkningsstudier.
· Etikforum. LU har kompetenta etikforskare med olika profiler och inom olika fakulteter.
· Kulturlaboratorium.
· Dynamiska komplexa system.
· Lex Cyberia - för att studera olika IT-rättsliga problem.
· MAX-laboratoriet
Det är lätt att göra upp en katalog över starka forskningsområden vid universitetet. Institutionerna och fakulteterna kommer gärna med material. Men arbetsgruppens uppdrag är att visa både styrkor och svagheter.
- Det är betydligt svårare att få uppgifter om svaga områden. Vi har fått driva på fakulteterna och ändå har vi inte lyckats helt, säger Petter Pilesjö.
Fakulteterna misstänker att områden som stämplas som svaga kommer att prioriteras bort när det gäller att få fram resurser till nysatsningarna. Det blir synnerligen hög konkurrens om de nya statliga pengar som ska fördelas kommande år.
Skälen till att vissa områden är svaga varierar. LTH påpekar t ex att flera av dess institutioner tidigare varit relativt små vilket gjort verksamheten kritiskt beroende av några nyckelpersoner. Vidare är det svårt att finna former för forskning och konstnärlig utveckling inom arkitektur och industridesign.
På Mat-nat har både datavetenskap och organisk kemi stora problem att rekrytera lärare, bla på grund av en stark efterfrågan från omvärlden.
Samhällsvetenskapliga fakulteten uppger att några områden har kommit in i en "forskningsmässig svacka". Hit hör handelsrätt, informatik och pedagogik. De två första är undervisningstunga ämnen med mycket efterfrågade kurser. I informatik är det svårt att behålla lärarna eftersom universitetet inte kan erbjuda marknadsmässiga villkor.
Den kliniska patientnära forskningen är ett bekymmer vid samtliga medicinska fakulteter, inte bara i Lund. Det beror bl.a. på den ökade arbetsbelastningen inom sjukvården och den ökade komplexiteten i forskningsmetodik. Forskningsanknytningen vid de medellånga vårdutbildningarna anses också vara svag.
Humaniora-teologi-området pekar på att "miljöerna är små" i flera ämnen. Nya initiativ är beroende av en enda person och kontinuiteten är i farozonen.
- Det finns en positiv relation mellan fakulteternas starka områden och de flervetenskapliga satsningar vi planerar. Det kan underlätta diskussionen hur de nya projekten ska finansieras, säger Petter Pilesjö. Svårare blir det nog att få fakulteterna att släppa till pengar till helt ny verksamhet, t ex kreativa centra för yngre forskare med intressanta idéer.
Totalt är det 100 miljoner kronor som ska omfördelas under fyra år. Frågan svävar, än så länge, i luften om vem som ska besluta vad som ska skäras bort för att få råd med nya projekt.
Ytterligare info: www.lu.se/lu/intra/aof
Lunds universitet
webmaster@lu.se
1999-12-20