Pressmeddelande från Informationsenheten vid Lunds universitet
Göran Frankel 046/222 94 58, Den 29 februari 1996

Design allt viktigare som konkurrensmedel

Bilar och möbler är exempel på produkter som man lägger ner stor möda på att designa. Ändå är svensk industri på det hela taget omedveten om vikten av design; fortfarande är det bara ett fåtal produkter som designas av experter. Men nu är man på väg att upptäcka vilket konkurrensmedel design är. Det konstaterar de ansvariga för landets yngsta designutbildning på högskolenivå.
Den finns vid LTH, Lunds Tekniska högskola. Programmet administreras från avdelningen för formlära vid sektionen för arkitektur. Fredagen den förste mars samlas ett antal representanter för industridesign, näringsliv, kommuner och universitet till en festlig högtidlighet, där man firar att det första undervisningsåret för blivande industridesigners går mot sin fullbordan. Undervisningen är speciellt inriktad mot byggbranschen men är avsikten är att ge en så generell utbildning att den är användbar inom vilken industrisektor som helst. Utbildningen omfattar fyra och ett halvt år med ett praktikår inlagt efter det tredje året.
- Intresset för designutbildningen har visat sig vara synnerligen stort, säger professor Janne Ahlin, ordförande i utbildningsnämnden.
- Vi hade 167 sökande till de 15 första platserna. Efter ett hemprov som gick ut på att i text och bild presentera ett projekt sållades flertalet bort. 47 sökande kallades in till två dagar långa prov med bl a tecknings- och konstruktionsuppgifter.
Elevernas ålder varierar kraftigt, men medelåldern ligger på 25 år. Det innebär att de redan har skaffat sig viss högskoleutbildning och arbetslivserfarenhet. I bakgrunden finns ofta ett tekniskt och estetisk intresse.
Att en teknisk högskola satsar på industridesign är logiskt. Här finns ju all den fackkunskap man behöver stödja sig på i ett ämne som griper över så mycket: arkitektur, byggnadsteknik, produktionsteknik och mycket annat. Första året ligger tonvikten på det estetiska, på formens teori och historia, färg och form, bildteknik osv. Så långt svarar uppläggningen väl mot populära föreställningar om vad en designer gör. Universitetslektorn och skulptören Moa Haga är årskursansvarig, och hon säger:
- En vanlig inställning som vi måste motarbeta är att design är estetisk finkultur eller konsthantverk. En god design är något mer än estetik. Det är något som ska vara såväl producerbart som brukbart.
Designern måste alltså ha en stor bredd i sitt kunnande. Hon eller han måste lägga nya aspekter på produkten. Det kan handla om kostnader i energi, om produktens väg genom ett mer eller mindre miljöanpassat kretslopp, om konsumenternas behov och önskningar och mycket annat.
- I dag är det ofta en produktionstekniker eller ingenjör som får uppgiften att formge produkten, säger professor Ahlin. Industrin är omedveten om behovet av design, om man bortser från sektorer som exempelvis möbel- och bilindustri. Ta byggsektorn som exempel. Tekniskt sett är standarden mycket hög, men det finns inte en byggnadskultur värd namnet. Byggkatalogen, utbudet av byggelement, är ur formgivingssynpunkt usel. Allt behöver en ny design från dörrkarmar och fönster till fasadelement.
- Många har ännu inte insett att det på sikt blir omöjligt att konkurrera med pris eller kvalitet. Då kommer designen att framstå som ett viktigt konkurrensmedel.
Janne Ahlin ser dock tecken på ett uppvaknande. När högskolan i Umeå för några år sedan startade en designutbildning hade alla i avgångskullen utom en arbete redan när de utexaminerades. Efter några månader var även den sistnämnde anställd.


Mer information om designutbildningen: professor Janne Ahlin tel 046/222 76 06


Pressmeddelanden, index | Informationsenhetens hemsida | Lunds universitets hemsida
Webmaster@info.lu.se
1996-02-29