Pressmeddelande från Informationsenheten vid Lunds universitet
Solveig Ståhl 046/222 70 16, 11 januari 1996

Ny doktorsavhandling:
Svagt rättighetsskydd i svensk rätt

De medborgerliga rättigheterna har ett sämre rättsligt skydd i Sverige än i många andra länder. Det konstaterar forskaren Joakim Nergelius, juridiska fakulteten vid Lunds universitet, som i dagarna disputerar på en avhandling om konstitutionellt rättighetsskydd. Han tror att rättighetsskyddet, som är en nyckelfråga för demokratin , kommer att uppmärksammas och förstärkas, inte minst tack vare den europeiska integrationen.

- Konstitutionellt rättighetsskydd kan enklast definieras som ett rättsligt skydd för den enskilde mot den offentliga makten, säger Joakim Nergelius. Han har undersökt hur skyddsmekanismerna ser ut i rättssystemen i ett antal västliga länder beträffande individers och minoriteters rättigheter. Hit hör t ex yttrandefrihet, mötesfrihet och demonstrationsfrihet.

Joakim Nergelius avhandling, 800 sidor, är ett av de största arbetena inom statsrätt på senare år. Det är också ett av de första som jämför rättsläget i Sverige med det i andra länder. Ett syfte med avhandlingen är att utifrån en internationell jämförelse påvisa både brister och förtjänster i de svenska reglerna. Ett annat är att bidraga till den idépolitiska debatten i framtiden.

- I och med det kommunistiska systemets sönderfall så kommer debatten inte att handla om förhållandet mellan olika ideologier utan om förhållandet mellan staten och individen i en demokrati. Jag hade väntat att rättighetsfrågorna skulle få större uppmärksamhet efter 1990. Att så inte skett kan bero på att de ekonomiska problemen har dominerat i de tidigare kommunistländerna och på att EU-frågor har varit dominerande i väst.

De länder Joakim Nergelius har valt att jämföra med Sverige är Danmark, Norge, Finland, Tyskland, Frankrike, Storbritannien och USA. Han har också i sin analys inkluderat EG-rätten och Europadomstolen för de mänskliga rättigheterna.

- Resultatet är en provkarta av olika lösningar. Dansk och finsk rätt ger starkare minoritetsskydd än de andra nordiska länderna. I England och Wales som praktiserar sk sedvanerätt är det svårare att upprätthålla rättighetsskydd eftersom det saknas formella mekanismer. Det har lett till en en intensiv debatt under 80-talet om behovet att förstärka rättighetsskyddet, berättar Joakim Nergelius.
I USA fungerar Supreme Court som författningsdomstol och är en mycket stark maktfaktor i det amerikanska rättighetsskyddet. I Tyskland antogs efter kriget en ny författning där de medborgerliga rättigheterna åtnjuter ett starkt skydd. Författningen innehåller också deklarationer till förmån för rättsstaten och demokratin. En författningsdomstol som också infördes 1949 har fått långtgående befogenheter och därmed en central roll i det tyska rättighetsskyddet. De som använder sina rättigheter, t ex mötesfriheten, till en verksamhet som hotar demokratin förverkar enligt lagen dessa rättigheter. Med dessa hårda bestämmelser har de tyska lagstiftarna sökt skapa garantier mot att ytterlighetspartier än en gång ska minera demokratin inifrån.

- Mot bakgrund av Tysklands erfarenheter är det förståeligt med ett sådant regelverk. men jag tycker inte att Sverige bör kalkera dem. Det är ett värde för rättsstaten att även politiska grupperingar på ytterkanterna har rätt att mötas och att demonstrera, menar Joakim Nergelius.

Ett illustrativt exempel på detta "demokratins dilemma" är demonstrationerna på Karl XII-dagen den 30 november. Beslutet i Lund att inte tillmötesgå arrangörernas önskemål sågs som positivt i många kretsar. Men Joakim Nergelius tycker aatt det samtidigt var ett nederlag för rättsstaten.

- Det vore bättre att tillåta demonstrationen och att åtala deltagarna om de bryter mot några lagar, menar han.

- Min genomgång av olika länders rättssystem visar att rättighetsskydd har blivit vanligare och fått allt större betydelse. Det mest använda instrumentet är olika former av lagprövningsrätt. Av de nordiska länderna har Norge det starkaste rättighetsskyddet och där har också lagprövningsrätten betytt mycket mer än i Danmark eller Sverige. Jämfört med andra europeiska länder är dock även den norska användningen av lagprövningsrätten ganska beskedlig, menar Joakim Nergelius.

Den svenska modellen innebär att rättighetsskyddet utövas på två nivåer: dels genom den förhandsgranskning av lagar som görs av lagrådet och dels genom den lagprövningsrätt som infördes i grundlagen 1979 för domstolar och myndigheter.

- Men vid en internationell jämförelse är rättighetsskyddet svagt på bägge nivåer. Lagprövningsrätten har inte fått någon viktig funktion i praktiken. Den utnyttjas sällan och därför uppmärksammades det när regeln om förbud mot politiska uniformer nyligen prövades av tingsrätten i Göteborg. Kommunarresten för kurder är ett annat exempel som visar att det svenska rättighetsskyddet är svagt. Och när ett statsråd offentligt hotar med att brännmärka dem som talar illa om Sverige visar det på ett tydligt förakt för yttrandefriheten.

Avhandlingens titel: Konstitutionellt rättighetsskydd - Svensk rätt i ett komparativt perspektiv
Joakim Nergelius disputerar lördagen den 13 januari.
Han träffas på tel nr 046/ 15 71 16 (bostaden)


Pressmeddelanden, index | Informationsenhetens hemsida | Lunds universitets hemsida
1996-01-15