Pressmeddelande från Informationsenheten vid Lunds universitet
Göran Frankel 046/222 94 58, Den 8 mars 1996

Nytt mätinstrument avslöjar: radongas kommer i pustar

I dag mäts radonförekomsten i bostäder som den totala radioaktiviteten över en viss tid. Myndigheternas rekommendation är att mätningen utförs under två månaders tid. Det är nämligen känt att värdena kan variera från vecka till vecka. Fysiker vid Lunds universitet är med i ett EU-projekt, där man nu upptäckt att variationen är ännu mer dramatisk än väntat. Radongasen tränger upp ur marken i pustar, så att koncentrationen kan växla från minut till minut. Forskarna håller också på att utarbeta nya och billigare mätinstrument som kan registrera de kortvariga variationerna.

Projektet, som påbörjades 1994, heter Criteria for indoor radon concentration. Forskargrupper från Tyskland, Frankrike, Spanien, Italien, Ungern och Sverige ingår i projektet. Syftet är att göra jämförande studier av radonförekomsten i Lund, Kiel, Leipzig, Montpellier, Barcelona och Rom i såväl vanlig bebyggelse som specialutrustade testhus. Just nu möts 20 radonforskare i Lund för uppsummering och planering.
Den svenska berggrunden är uranhaltig och därför finns det mer radon i Sverige än i de övriga länder som deltar i projektet. I Italien, Spanien och Frankrike förekommer radon i geologiskt avgränsade områden t ex i grottor, bergsområden och på vulkanisk mark. I det forna Östtyskland är förhållandena speciella; där har människan genom brytning av brunkol frilagt stora markområden som bebyggts. I sådana hus har förhöjda radonhalter konstaterats. Brunkolsaskan innehåller mycket höga radioaktivitetskoncentrationer. Sådan aska har bl a använts i bostadshus i Leipzigregionen som fyllnadsmaterial i väggarna. Det ingår i vårt program att speciellt noga studera radonförekomsten i sådana byggnader studier som vi hoppas ska ge oss bättre kunskaper i hur man sanerar ett radonsmittat område, berättar docent Gilbert Jönsson vid fysiska institutionen, Lunds universitet, och tillägger:
Vi vet att radonförekomsten i bostäder påverkas av många faktorer. Mest har det kanske skrivits om byggnadsmaterial som innehåller radon som blåbetongen. Men den viktigaste enskilda faktorn är berggrundens beskaffenhet. De verkligt höga becquereltalen i bostäder uppmäts bara där marken är uranhaltig och avger mycket radongas. Andra faktorer som påverkar förekomsten kan vara meteorologiska förhållanden eller hur huset är byggt. Radonet kan nå höga nivåer i dagens energisnåla, vältätade hus.
- Dessa olika faktorer samspelar på ett komplicerat sätt. Vi hoppas att kunna få fram en modell så att man med ledning av ett fåtal uppgifter kan förutsäga var det finns höga radongashalter och var det inte gör det. Det vore ett stort framtsteg eftersom mätningarna är så tidsödande och dyrbara.

Nya mätinstrument

Det är inte ovanligt att man nöjer sig med en veckas mätningar av radon. Alla är inte medvetna om att den bostad som uppvisar 200 becquerel/kubikmeter kanske uppvisar ett par tusen becquerel nästa vecka. Mycket kan spela in: dygnsrytm, vädring, årstid, väderlek.
Nu har vi alltså funnit variationer från minut till minut, säger Gilbert Jönsson. Det aktualiserar en gammal stridsfråga om vad som är skadligast: att utsättas för svaga men bestående radonhalter under lång tid eller upprepad exponering av höga radonhalter under korta tidrymder.
Den vanligaste metoden för inomhusmätning är att låta en plastfilm perforeras av alfapartiklar från radon. Det är alltså en metod som registrerar en ackumulerad effekt under lång tid. Det finns snabba elektroniska mätinstrument som ger direkta utslag på radonaktiviteten. Men ett sådant instrument kostar vanligen ca 100.000 kr. Forskargruppen har hittat ett billigt instrument som utvecklats i Hongkong och som man nu försöker förbättra. Gilbert Jönsson tror att det går att ta fram ett bra instrument som inte behöver kosta mer än ca 10.000 kr.
Projektets franska forskargrupp har dessutom utvecklat ett nytt och känsligare instrument för markmätningar. Instrumentet är naturligtvis välkommet i grundforskningen men kan också användas i beredskapen mot jordbävningar. Ett av de varningstecken som förebådar en jordbävning är att mer radongas börja läcka ut ur berggrunden.


Pressmeddelanden, index | Informationsenhetens hemsida | Lunds universitets hemsida
Webmaster@info.lu.se
1996-03-11