Pressmeddelande från Informationsenheten vid Lunds universitet
Solveig Ståhl 046/222 70 16, 21 oktober 1996

Lunds Fernströmpris till smärtforskare

Medicinska fakulteten vid Lunds universitet har tilldelat Jens Schouenborg 1996 års lokala Fernströmpris som är på 100 000 kronor. Jens Schouenborg är 39 år, forskare i neurofysiologi och han får priset för sin forskning om smärta och smärtlindring. Hans forskning har klargjort hur smärtbanorna är uppbyggda och han har också utvecklat en metod att lindra kronisk smärta. Den prövas nu dels på knäpatienter dels på eksempatienter för att stilla klåda.

Smärtforskning är ett profilområde inom neurofysiologin i Lund. Jens Schouenborg arbetar som grundforskare vid institutionen för fysiologi och neurovetenskap med att kartlägga hur en smärtförnimmelse uppkommer och hur nervsystemet är organiserat för att bemästra olika smärttillstånd.

- Ett syfte med min forskning är att kunskapen ska kunna användas för att utveckla effektiva metoder att lindra svår och långvarig smärta. De metoder som finns tillgängliga i dag är alla förenade med biverkningar av olika slag.

- Men först måste man förstå hur smärtbanorna är uppbyggda. Vi har tidigare visat att smärtsignaler, speciellt vid brännande smärta, leds vidare till storhjärnan i multipla banor, berättar Jens Schouenborg.

- Nu försöker vi kartlägga ryggmärgens smärtbanor i detalj. Där bearbetas nämligen smärtsignalerna innan de skickas vidare i särskilda banor till hjärnbarken där de registreras i medvetandet. Tanken är att man ska kunna stänga "porten" i ryggmärgen så att smärtsignalerna inte når fram till hjärnbarken.

Jens Schouenborg använder den normala skyddsreflexen - t ex att snabbt dra undan handen om man råkar bränna sig på den heta plattan - som modell. Han har visat att en skyddsreflex styrs från ryggmärgen och är resultatet av en inlärningsprocess.

När man snabbt drar undan handen från den heta plattan är det en väl samordnad aktion där flera muskler är engagerade. Jens Schouenborg och hans grupp har visat att reflexrörelsen organiseras enligt en princip där varje muskel har sin styrmodul. Detta mosaikmönster har inte varit känt tidigare.
En fungerande skyddsreflex är nödvändig för individens överlevnad och under fosterlivet samtrimmas och förfinas modulsystemet. Fosterrörelser kan vara tecken på att smärtbanorna och skyddsreflexen kalibreras och stäms av. En nyfödd reagerar lite diffust och reaktionerna tyder på att inlärningsprocessen fortfarande pågår.

Att smärtupplevelser och adekvata reflexreaktioner tränas in under fosterutvecklingen är ny kunskap. Hos råttor pågår processen ännu ett par veckor efter födelsen.
I experimentella studier har Jens Schouenborg och hans grupp kunnat visa att smärta och skyddsreflex är en fråga om inlärning.

- Genom att vi nu vet mer om hur smärtsignalerna är organiserade i ryggmärgen är det också möjligt att påverka dem. Det handlar om att blockera smärtsignalen, säger Jens Schouenborg. Han har utvecklat en teknik som kallas kutan fältstimulering och innebär elektrisk stimulering av tunna nervfibrer i huden.

- Vi samarbetar nu med rehabiliteringsläkare för att pröva metoden. Den används speciellt mot en typ av långvariga smärtor i knäna. Tillsammans med hudläkare studerar vi också hur användbar metoden är att stilla klåda vid eksem och psoriasis. Klåda är en del av smärtsinnet och vi har sett att den dämpas effektivt av kutan fältstimulering.

Jens Schouenborg berättar att metoden prövas även i andra studier. Vissa observationer tyder på att den kan vara effektiv vid sk whip-lash, dvs smärtor i nacken som uppkommer efter bilolyckor och kan bli kroniska och ihållande.

- Tekniken har bäst effekt om stimuleringen sker strax ovanför smärtstället. När den fungerar som bäst får patienten en mycket effektiv smärtlindring. Vi prövar fortfarande hur lång tid stimuleringen måste pågå och hur ofta den bör ges för att effekten ska vara optimal. Idén med tekniken är att patienten själv ska hantera den hemma, förklarar Jens Schouenborg.

- Vi bedriver fortsatt forskning på de inlärningsmekanismer under utvecklingen som bestämmer den slutliga utformningen av smärtbanorna och på de smärtlindrande mekanismer som kan aktiveras av nervstimulering. Det gäller att förstå hur kopplingarna är organiserade för att kunna blockera smärtsignalen och vi är en god bit på väg.

Priset delas ut vid den högtidliga avslutningen på Forskningens Dag vid medicinska fakulteten i Lund - i år onsdagen den 6 november.
______________________________________________________
Jens Schouenborg träffas på institutionen, tel 046/222 77 52


Pressmeddelanden, index | Informationsenhetens hemsida | Lunds universitets hemsida
Webmaster@info.lu.se
1996-10-22