Pressmeddelande från Informationsenheten vid Lunds universitet
Solveig Ståhl 046/222 70 16, 30 januari 1996

Regler kring bidragsbedrägeri synas i ny doktorsavhandling

Lagstiftningen har inte kunnat hålla jämna steg med utvecklingen av bidragssystemet. Det säger forskaren Helén Örnemark Hansen som inom kort lägger fram sin avhandling i juridik vid Lunds universitet. Hon har har studerat regelverket angående bidragsbedrägeri och menar att det behöver kompletteras med en särskild straffbestämmelse. Bättre kontroll och tydligare information till enskilda är andra förslag.

- Det finns indikationer på att frekvensen av bidragsbedrägeri och bidragsfusk är hög.
I den offentliga debatten påpekas ofta att det är för lätt att fuska och att det inte leder till någon påföljd, säger Helén Örnemark Hansen. Den som vilseleder en myndighetsperson om sin ekonomi och därigenom får ut högre bidrag än han eller hon är berättigad till gör sig i princip skyldig till bedrägeri som är en straffbar gärning. Det lagrum som ska tillämpas finns i Brottsbalkens nionde kapitel, (BrB 9:1.

Helén Örnemark Hansens undersökning gäller inte i första hand hur vanligt bidragsbedrägeri är utan hur användbar Brottsbalkens bestämmelse är för att beivra bidragsbedrägeri. För att den som lämnat vilseledande uppgifter och fått högre bidrag skall kunna fällas i domstol måste det bl a bevisas att vederbörande gjort detta med uppsåt.

- Bidragsbedrägeri är egentligen ett varierande brott och här finns hela skalan av försyndelser. Från den som haft svårt att förstå innebörden av bestämmelserna och fått ut lite för mycket i bostadsbidrag till dem som systematiskt och avsiktligt lämnar helt felaktiga uppgifter om sin inkomst, påpekar Helén Örnemark Hansen.

Helén Örnemark Hansen har funnit att det skulle vara lättare att använda ett lagrum som också omfattar grov oaktsamhet. Då skulle man slippa några av de ofta krångliga bedömningarna av uppsåt.

- Men man måste också från myndigheternas sida vara mer noggrann med hur de enskilda bidragstagarna informeras om sina rättigheter och skyldigheter. Blanketterna måste vara tydliga och inte leda till missförstånd. Där finns det brister i dag.

- Jag tror att många fall av fusk eller bedrägeri beror på att bidragstagaren inte har tänkt på att det förutsätts att han eller hon skall lämna upplysningar om ekonomiska förändringar av olika slag. Floran av olika bidragsformer är omfattande och det kan vara kombinationen av olika bidrag som påverkar inkomstbilden i familjen.

För att allmänhetens ska ha förtroende för och känna lojalitet med systemet är det viktigt att myndigheterna förebygger risken för fusk och bedrägeri med bidragen och att detta är allmänt känt.

- Därför behöver kontrollen bli mycket bättre. Om människor vet att deras uppgifter kontrolleras så är detta i sig något som minskar benägenheten för bidragsfusk och bedrägeri, påpekar Helén Örnemark Hansen.

- Ett kontrollinstrument är samkörning av olika register. Självfallet finns det risker med detta och det är viktigt att tänka genom vilka uppgifter som ska läggas in i registret och att begränsa antalet personer som får ha tillgång till dem.

Helèn Örnemark Hansen disputerar den 23 februari.


Pressmeddelanden, index | Informationsenhetens hemsida | Lunds universitets hemsida
Webmaster@info.lu.se
1996-01-30