Pressmeddelande från Informationsenheten vid Lunds universitet
Christer Hjort 046/222 70 08, fax 046/222 47 11, 22 oktober 1996

Utvärderare kritiska:
Lunds universitet måste förändra sin företagshälsovård

Universitetets företagshälsovård behöver tydligare mål för sin verksamhet. Organisation, ledningsfunktioner och ansvarsfördelning måste ses över. Den interna informationen om arbetsmiljöansvaret, bl a till prefekterna vid institutionerna, bör förbättras. Det är några av slutsatserna i en till stora delar kritisk utvärderingsrapport om företagshälsovården.

Företagshälsovården vid Lunds universitet fick sin nuvarande organisation för drygt två år sedan. Den ska fungera som expertorgan och är organiserad som en fristående enhet inom universitetet.
Företagshälsovårdens uppgift är att verka för goda arbetsmiljöer, lägre sjukfrånvaro och färre arbetsskador, rehabilitering av långtidssjuka samt att lösa uppkommande problem inom ansvarsområdet.
Det betyder att man enligt det statliga avtalet om företagshälsovård arbetar bl a med arbetsrelaterad sjukvård, kartläggningar av arbetsplatser och personalgrupper, rehabilitering, hälsoundersökningar, analys av sjukfrånvaro och arbetskadeutredningar. Företagshälsovården ska också arbeta förebyggande genom t ex utbildning och friskvård.
Universitetsledningen har utsett en partssammansatt ledningsgrupp att ansvara för verksamheten. Företagshälsovårdens chef har ansvar för det löpande arbetet.
Personalen består fn av sexton personer. De är fördelade på en medicinsk del med läkare, företagssköterskor, sjukgymnaster samt läkarsekreterare samt en psykosocial del med en psykolog och tre personalkonsulenter, de senare placerade vid personalenheten. Det finns också en yrkeshygienisk del med två yrkeshygieniker, varav en tillsammans med en skyddsingenjör är placerade vid universitetets byggnadsenhet.

Utvärderingen

På uppdrag av ledningsgruppen har fyra utvärderare, Annika Hultin, Arbetarskyddsstyrelsen, Lennart Hulth, Sveriges Lantbruksuniversitet, Lars-Bertil Ohlsson, KTH samt Staffan Skerfving, yrkes- och miljömedicin, Lunds universitet, granskat de beslut som styr verksamheten, bl a en fastställd arbetsmiljöpolicy. De har också intervjuat de anställda inom företagshälsovården, ledningsgruppen, rektor och ett antal institutionsprefekter.
I rapporten konstaterar man att företagshälsovården i princip arbetar efter intentionerna i lagar och avtal. Av intervjuerna att döma förefaller dock företagshälsovården inte vara en väl förankrad eller använd resurs inom Lunds universitet. En förtroendeklyfta föreligger, anser utredarna.
Prefekternas ansvar för arbetsmiljöfrågorna måste markeras tydligare. De behöver utbildning och information för att klara denna arbetsuppgift.
Prefekterna har framfört kritik mot att företagshälsovården inte erbjuder allmän sjukvård eller friskvård. Detta är dock, framhåller utvärderna, inte en obligatorisk del av företagshälsovården.
Vidare har inte universitetsledningen, som har det yttersta ansvaret för verksamheten, formulerat klara mål för företagshälsovården. Detta har i stället gjorts av ledningsgruppen. Därigenom har det uppstått missförstånd inom organisationen, vilket kunde ha undvikits.
Utvärderarna anser att ledningsgruppen, där förvaltningschefen är ordförande, är svag och inte tillräckligt styrande. Den kom dessutom igång för sent och till en början hindrades arbetet av tvister om formalia.

Oenighet

Arbetstagarnas och arbetsgivarnas representanter i gruppen har inte varit överens om företagshälsovårdens inriktning.
Det faktum att personalkonsulenterna är placerade vid personalenheten och yrkeshygienikern och skyddsingenjören vid byggnadsenheten har skapat oklara ansvarsförhållanden och brister i samordningen mellan företagshälsovården och förvaltningen.
Också ledningen för företagshälsovården kritiseras bl a för detaljstyrning och bristande intern delegation. Missnöje bland de anställda, av vilka en del övertogs från den tidigare företagshälsovården, har lett till hög personalomsättning.
Vid omorganisationen 1994 avgränsades företagshälsovårdens arbetsuppgifter. Rågången mot icke arbetsmiljöbetingad sjuklighet och friskvård gjordes striktare, vilket ledde till missnöje bland en del av universitetets anställda.
Vidare har personalresurserna blivit alltför uppbundna i arbetet med att göra en systematisk genomgång av institutionernas arbetsmiljöproblem.
Utredarna anser att företagshälsovårdens ledning alltför lite lyssnat till institutionernas, personalorganisationernas och de anställdas synpunkter. Förtroendet för företagshälsovården bland prefekter och anställda vid universitetet är inte stort. Anledningen är, menar utredarna, att företagshälsovården i alltför stor utsträckning uppfattas som arbetsgivarens verktyg. Utan goda relationer till organisationen i övrigt är det omöjligt att bedriva en meningsfull verksamhet.
Samtidigt har, vidgår utredarna, företagshälsovården att gå en svår balansgång mellan sin professionella syn på hur rationellt och avtalsenligt arbete ska bedrivas och kundernas önskemål.

Översyn

Sammanfattningsvis menar utredarna att de mål som satts upp för verksamheten under perioden 94-96 endast delvis har kunnat realiseras.
I rapporten föreslås en förutsättningslös översyn av organisationen. Ett alternativ med extern företagshälsovård skulle kunna övervägas, vilket skulle skapa en tydligare rollfördelning.
Om företagshälsovården ska fortsätta i nuvarande form måste ledningen av verksamheten stramas upp. Det måste skapas klarhet i fördelningen av arbetsuppgifter och personal mellan företagshälsovården, personalenheten och byggnadsenheten.
Det interna arbetet behöver reformeras och för samarbetet med institutionerna måste klara mål ställas upp. Prefekter och andra chefer bör informeras om sitt arbetsmiljöansvar och den goda arbetsmiljöns betydelse för effektivitet och trivsel.

Kommentarer

I en kommentar säger universitetets rektor Boel Flodgren:
- Som framgår av utredningen har universitetsledningen uppenbarligen inte lyckats att hitta fram till bra arbetsformer för företagshälsovården.
- Företagshälsovården är mycket viktig för universitetet. Våra anställda måste kunna känna förtroende för verksamheten och se den som en betydelsefull resurs i olika frågor som är relaterade till arbetsmiljön på institutionerna och andra arbetsplatser.
- Universitetet har en hög ambitionsnivå både vad gäller den inre och yttre miljön. Vi får därför omgående se över organisationen och vidta nödvändiga förändringar.

Universitetsdirektör Peter Honeth säger att det är uppenbart att ledningsstrukturen för företagshälsovården inte varit bra.
-Samarbetet mellan arbetsgivarens företrädare och de fackliga representanterna i ledningsgruppen har inte fungerat bra, vilket jag beklagar. Normalt har vi ett gott förhållande till facket, menar Peter Honeth.
- Det har varit svårt att få acceptans för företagshälsovården inom universitetet. Det finns dock inget i rapporten som motsäger att huvudinriktningen av företagshälsovårdens arbete är riktig. Det har däremot funnits en förväntan om att verksamheten också skulle inriktas mot öppenvård. Men av lagar och avtal följer är att den ska vara arbetsmiljöinriktad.


Pressmeddelanden, index | Informationsenhetens hemsida | Lunds universitets hemsida
Webmaster@info.lu.se
1996-10-23