Pressmeddelande från Informationsenheten vid Lunds universitet
Göran Frankel 046/222 94 58, Den 9 december 1996

Nya nationella laboratorier i Lund ger värdefull expertis åt arkeologer

Två laboratorier vid avdelningen för kvartärgeologi vid Lunds universitet får nu status som nationella forskningslaboratorier. Det är Laboratoriet för Vedanatomi och Dendrokronologi och Keramiska Forskningslaboratoriet. Båda erbjuder unik teknisk expertis åt framför allt arkeologer i Sverige och utomlands. Den officiella invigningen äger rum den 12 december.
Laboratorierna ligger på Tornavägen 11 och 13. Egentligen blev de nationella redan den förste juli 1995, men man ville införskaffa ny utrustning och planera och starta upp nya projekt, innan man gick ut och visade faciliteterna för en bredare krets.
Laboratoriernas fortsatta verksamhet garanteras nu genom ett avtal mellan HSFR, Humanistiska och Samhällsvetenskapliga Forskningsrådet, och den Matematisk-naturvetenskapliga fakulteten. Man får ett tillskott på totalt en miljon kronor plus de anslag som betalats ut för anskaffning av ny utrustning det första året. För keramiklaboratoriet var det 200.000 kronor och för vedlaboratoriet 140.000. Pengarna har framför allt använts till datorer och programvaror.
- Bortsett från att erkännandet som nationella laboratorier i sig är glädjande betyder det här att vi inte behöver söka anslag varje år och därmed kan trygga kontinuiteten i verksamheten. Vi får nu medel för en och en halv tjänst på keramiska laboratoriet och en halv assistentjänst på vedlaboratoriet. Till föreståndartjänsten på vedlaboratoriet har fakulteten tidigare fått pengar: Men ekonomin bygger också i hög grad på intäkter genom uppdragsforskning, säger kvartärgeologiska avdelningens föreståndare professor Björn Berglund.
Det var i den s k Lindqvistska utredningen år 1992 som förslaget väcktes att uppgradera tre laboratorier till nationella laboratorier inom ramen för ett större program för samverkan mellan arkeologi och naturvetenskap. Det tredje laboratoriet finns vid Umeå universitet och sysslar med paleo-etnobotanik, dvs odlingsväxternas och ogräsens historia.
Det är just tvärvetenskap och framför allt ett livaktigt samarbete med arkeologerna som de båda laboratorierna hos kvartärgeologen skall ägna sig åt. Keramiska Forskningslaboratoriet undersöker arkeologiska keramikfynd kemiskt, mineralogiskt, formmässigt och produktionstekniskt och är praktiskt taget ensamma om denna specialinriktning även i ett internationellt perspektiv. Genom att t ex bestämma lertyp kan man göra nya intressanta rön om handelsvägar och olika kulturers utbredning. Sålunda spelar laboratoriet en nyckelroll i Östersjöprojektet, där man försöker fastställa sambanden mellan vikingatidens och den tidiga medeltidens samhällen i Östersjöregionen.
Många uppdrag kommer också från utländska museer och forskargrupper. Till de mer exotiska uppgifterna hör analyser av keramik från Stora Zimbabwe, den gåtfulla kultur som blomstrade i södra Afrika för tusen år sedan.
- Ett av våra viktigaste bidrag till arkeologin de senaste åren är att visa att många keramikkärl innehållande matrester inte har varit kokkärl. I så fall ska sot ha trängt in i leran. Av tio funna keramikkärl tycks bara två till tre ha varit kokkärl. Många kärl användes förmodligen till jäsning och syrning av livsmedlen, säger Keramiska Forskningslaboratoriets föreståndare Anders Lindahl.
På Laboratoriet för Vedanatomi och Dendrokronologi gör man bl a mikroskopiundersökningar för att fastställa vilka träslag som ingår i arkeologiska fynd. Framför allt handlar det om träkol som hittas i gamla eldstäder och som kan ge information om hur vegetationen på platsen sett ut.
Den dendrokronologiska verksamheten består av dateringar med hjälp av årsringar. Det kan gälla att bestämma åldern på byggnadsmaterial av ek eller tall. Med ek kan man f n i Skåne göra bestämningar bakåt i tiden till 400-talet e Kr. Tall, som användes i byggnader längre norrut, kan dateras ner mot 900-talet e Kr. En viss uppmärksamhet väckte laboratoriet när man kunde datera staden Lund genom undersökningar av träet i medeltida likkistor. Kommunen kunde därför redan år 1990 fira tusenårsjubileum -25 år efter 950-årsjubileet...
Med dendrokronologi kan man också undersöka klimatförändringar, eftersom årsringarnas tjocklek varierar beroende på hur sommaren varit. Under varma somrar är tillväxten störst. I Norrland kan man på tall studera klimatförhållanden ett par tusen år bakåt i tiden; gamla tallstockar finns bervarade i myrmarker och på sjöbottnar.
- Vi har också internationella uppdrag, berättar t f föreståndaren Olafur Eggertsson. Det senaste gäller datering av träkyrkor i Rumänien. Det kommer att kräva omfattande förberedelser, eftersom vi först måste upprätta ett "arkiv" av gamla träd och årsringar från regionen. Dessutom får vi uppdrag från andra än forskarna och museerna. Det händer t ex att företag som köpt upp äldre fastigheter vill kartlägga deras historia. Då vänder de sig till oss för att få en datering.
_________________________________________________________________
Mer information av Björn Berglund tel 046-222 78 86, Anders Lindahl 222 78 83 och Olafur Eggertsson 222 78 91. Medierna är givetvis välkomna att bevaka invigningen torsdagen den 12 december. Samling sker kl 10 på universitetets servicecentrum, Tornavägen 9, 3:e vån., varefter de båda laboratorierna (på Tornavägen 11 och 13) förevisas. Själva invigningsakten förrättas av prorektor Bengt E Y Svensson kl 10.55.


Pressmeddelanden, index | Informationsenhetens hemsida | Lunds universitets hemsida
Webmaster@info.lu.se
1996-12-10