Pressmeddelande från Informationsenheten vid Lunds universitet
Göran Frankel 046-222 94 58, Den 14 maj 1996

Mångmiljonprojekt kan förbättra svenska motorer

I dag invigs ett mångmiljonprojekt i Lund. Det är Kompetenscentrum Förbränningsprocesser vid Lunds universitet/LTH, en organisation inom vilken näringsliv och universitet forskar tillsammans. Dess industriella partners finns inom maskin- och kraftverksindustrin, och tillämpningarna är av vikt för såväl gasturbiner som kolvmotorer.

Avtalet undertecknades emellertid redan i somras och verksamheten har varit igång sedan september månad. Elva avtalspartner ingår i kompetenscentrumet, nämligen NUTEK, Lunds universitet samt ABB Stal AB, Atlas Copco Berema AB, Husqvarna AB, Sydkraft AB, Vattenfall Värmekraft AB, Volvo Aero Corp., Volvo Lastvagnar AB, Volvo Personvagnar AB samt AB Volvo Teknisk Utveckling. De berörda institutionerna vid Lunds universitet och Lunds Tekniska högskola är avdelningarna för Förbränningsfysik, Strömningsteknik, Förbränningsmotorer och Kraftverksteknik. Styrelseordförande är professor Tord Torisson, Kraftverksteknik, och föreståndare professor Gunnar Lundholm, Förbränningsmotorer.
Under tvåårsperioden 1996-97 satsas 24,1 miljoner kronor i verksamheten. Av dessa kommer 6 miljoner från NUTEK, 8,7 miljoner från LU/LTH och 9,4 miljoner från näringslivet.
Förbränningsmotorer är komplicerade maskiner. De utvecklas och förbättras ofta genom att konstruktörerna prövar sig fram och lär av misstagen. Men i högskolornas laboratorier och på de mest avancerade industriella forskningsavdelningarna finns verktygen som håller på att förändra denna bild. Laserteknologi ger konstruktörerna möjligheter att "titta in i" motorer under arbete och med datorer kan man ställa upp modeller som kan förutsäga hur strömningen eller förbrännings-processerna kommer att bete sig under olika omständigheter.
- För inte så många år sedan brukade man på Förbränningstekniskt centrum i Lund visa besökare hur en laserstråle gick genom flamman på en bunsenbrännare. Strålen är en beröringsfri sensor; det laserljus som kommer ut på andra sidan flamman innehåller information om temperatur, strömning eller kemiska beståndsdelar. Alla besökare insåg dock inte konsekvenserna. Vad har man för nytta av att veta vad som händer i en bunsenbännare? Man förstod inte att nästa steg var att testa andra brännare, gastturbiner eller motorer under arbete, berättar professor Lundholm, på vars laboratorium i dag finns tre specialpreparerade motorer där laserstrålar skjuts igenom förbränningsrummet.
Diagnostik av förbränningsprocesser är den ena av kompetenscentrumets huvuduppgifter. Den andra är modellering av processerna med datorer. Bland annat kan man med sådana modeller följa bildandet av för miljön skadliga kväveoxider.
- Katalysatorreningen har minskat bilarnas utsläpp av kväveoxider med 90%. Vi behöver faktiskt inte ge upp när det gäller de kvarvarande procenten. Vi kommer troligen att kunna komma mycket nära nollemissionen, när vi lärt oss mer om när och var i förbränningen kväveoxiderna bildas, menar Gunnar Lundholm.
Genom kompetenscentrumet skapas också doktorandtjänster, där det förutsätts att ett år tillbringas ute på ett företag vars verksamhet har nära anknytning till doktorandens forskning. Under det året ska doktoranden var involverad i det dagliga arbetet och göra nytta för sig. På motsvarande sätt ska forskare från industrin forska vid LTH/Lunds universitet. Man kommer också att satsa på vidareutbildning, seminarier och sommarskolor i relevanta ämnen.

Medierna är givetvis välkomna att följa invigningen som äger rum på Hörsal B, Fysiska institutionen, Sölvegatan 14C, Lund tisdagen den 14 maj kl 13.15 - 16.25


Pressmeddelanden, index | Informationsenhetens hemsida | Lunds universitets hemsida
Webmaster@info.lu.se
1996-05-14