Pressmeddelande från Informationsenheten vid Lunds universitet
Solveig Ståhl 046/222 70 16, 19 september 1996

Ny doktorsavhandling:
Regionens roll för företagens konkurrenskraft

- Det går inte att skapa nya regioner som kan attrahera forskningsintensiva företag. Satsningarna bör läggas där grundförutsättningarna redan finns. Det innebär att höja utbildningsnivån, framför allt inom teknik och naturvetenskap, och stimulera högteknologiska utvecklingsföretag i de regioner som redan är starka. Det säger lundaforskaren Karl-Johan Lundquist apropå regionalpolitiska drömmar om tillväxtmiljöer och framgångsrika high tech-företag vid alla småhögskolor i Sverige.

I sin doktorsavhandling i ekonomisk geografi har Karl-Johan Lundquist undersökt hemmaregionens betydelse för företags internationella konkurrenskraft. För företag inom den forsknings- och utvecklingsintensiva sektorn måste regionen kunna erbjuda en miljö med ett nätverk av högteknologiska företag, god tillgång på topputbildad arbetskraft inom naturvetenskap och teknik och en innovativ miljö.

Region har blivit ett omhuldat begrepp i politikernas och samhällsplanerarnas språk. Men det är mycket svårt att med politiska åtgärder planera fram regioner som attraherar framgångsrika forskningsintensiva företag. I Sverige finns bara en handfull sådana regioner, nämligen storstäderna och de viktigaste universitetsorterna.

En grundtanke i avhandlingen är att den snabba internationaliseringen inom många företag inte har minskat behovet eller betydelsen av en lokal eller regional förankring. Ett företags konkurrenskraft skapas där det har sin hemmabas även om en del av produktionen förläggs utomlands eller om den stora exportmarknaden för produkterna ligger på andra sidan jordklotet.

Det är framförallt företag inom den forsknings- och utvecklingsintensiva(F-)sektorn som måste lita till de regionala resurserna för sin framgång Till F-sektorn hör t ex avancerad elektronik och läkemedel. Ett läkemedelsföretag som konkurrerar på den internationella marknaden behöver en innovativ miljö med tillräckligt många forskare och högutbildade för att utgöra en kritisk massa. Närhet till och kontakt med ett universitetssjukhus är en avgjord fördel.

Företag inom den lågteknologiska, arbetsintensiva industrin, (A-sektorn) är också beroende av faktorer i regionen - låta vara att de har helt andra krav och behov än de forskningsintensiva företagen. De behöver en miljö som gynnar en kostnadseffektiv produktion av priskonkurrerande och relativt enkla produkter snarare än innovationer. Företaget som tillverkar t ex grönsakskonserver eller glödlampor vill hellre ha god tillgång på billigare arbetskraft för rutinarbete än välutbildade civilingenjörer.

Företag inom F-sektorn är i början av sin produktlivscykel. Deras viktigaste drivkraft är förmågan till förnyelse och utveckling av nya produkter. De konkurrerar med nya produkter i första hand och inte med priser. De riktigt stora verkstadsföretagen och andra "klassiker" i svensk industri har huvuddelen av sina produkter i en tillväxt- och mognadsfas. För dem är nationen hemmabasen och de är inte lika beroende av produktionsmiljön i regionen.

Ett kärt argument när det gäller Malmö-Lund-regionen är närheten till EU-marknaden. Men Karl-Johan Lundquists analys visar att de geografiska avstånden oftast bara har marginell betydelse.

- Ju starkare och mer konkurrensutsatt ett företag är desto längre är exportavstånden. Om den stora marknaden ligger i Sydostasien spelar det inte någon roll om företaget ligger i närheten av Tyskland eller ej.

- Det finns alltså ingen anledning att anta att Malmöregionens närhet till viktiga europeiska marknader ger några avgörande fördelar för regionens företag. Branschtillhörighet och konkurrenskraft är viktigare. Kontakterna mellan företag i Malmöregionen och Danmark har t ex aldrig varit täta, säger Karl-Johan Lundquist.

- Visst kan bron mellan Malmö och Köpenhamn skapa förutsättningar för en stor dansk-svensk hemmabas som kan vara fördelaktig för de konkurrensutsatta företagen. Men det finns många osäkerhetsfaktorer. Bron kan också leda till att den ena sidan dränerar den andra på kompetens.

Karl- Johan Lundquist har också sett på strukturomvandlingen i svensk industri för perioden 1970-90. Industribasen har tunnats ut och det har skett en markant förskjutning från A-sektor till F-sektor. Sysselsättningen har rasat i många företag inom A-sektorn medan den spännande F-sektorn har expanderat.

- Men den utvecklingen gäller främst för 70-talet. De sista åren på 80-talet stannade tillväxten upp för företag i F-sektorn och den utvecklingen är oroande. Företagen tappar mark om de inte hela tiden kan arbeta med uppgradering och förnyelse. De måste helt enkelt bli ännu vassare för att klara den hårdnande internationella konkurrensen. Och förutsättningarna för detta måste finnas på hemmabasen.

________________________________________________________________ Karl-Johan Lundquist disputerar fredagen den 20 september. Titeln på hans avhandling är Företag, regioner och internationell konkurrens. Han träffas på tel 046/222 84 13 (inst.) eller 046/15 72 24 (bostad).


Pressmeddelanden, index | Informationsenhetens hemsida | Lunds universitets hemsida
Webmaster@info.lu.se
1996-09-19