Pressmeddelande från Informationsenheten vid Lunds universitet
Solveig Ståhl 046/222 70 16, 25 oktober 1996

Stiftelser är eviga och självägande. Stat och kommun använder ofta formen fel

Det finns minst 50.000 stiftelser i Sverige och nästan alla är allmännyttiga. Stiftelserna sitter på åtskilliga miljarder kronor och delar varje år ut enorma summor till t ex forskning, utbildning och sjukvård. Staten och kommuner förekommer också som stiftare men de använder ofta stiftelseformen fel. Det berättar Katarina Olsson, juridiska fakulteten i Lund, som nu lägger fram en doktorsvhandling om näringsdrivande stiftelser. Det är den första bok som har skrivits i Sverige om stiftelser och näringsverksamhet.

En stiftelse kan bildas av någon som vill donera en viss egendom till ett visst ändamål Egendomen kan vara pengar, fastigheter, konstverk eller annat som har ekonomiskt värde. Ändamålet kan vara att stödja vetenskap inom ett särskilt ämne, drift av en rörelse, tex bokförlag för att ge ut en viss typ av litteratur, eller att ge ekonomiskt bistånd till en viss grupp. Förr i tiden bildades många stiftelser för att stödja t ex fattiga änkor, begåvade ungdomar som ville studera till ett särskilt yrke och liknande behjärtansvärda ändamål.

Men man kan också bilda en stiftelse och ha rent egoistiska syften. En kompositör kan
t ex lägga upphovsrätten till sin musik i en stiftelse. Men stiftaren får inte själv ta emot några förmåner från stiftelsen. Den som vill säkra inflytande eller vinst ska inte bilda en stiftelse, säger Katarina Olsson.

- En speciell egenskap hos stiftelser är att deras förmögenheter i princip är bundna till ändamålet för evigt. Stiftelsens kapital får aldrig användas på annat sätt än det som stiftaren har bestämt. Om stiftelsen vill ändra på ändamålet krävs det tillstånd av Kammarkollegiet, berättar hon.

I sin avhandling har Katarina Olsson framförallt studerat stiftelser som driver näringsverksamhet. De kan t ex äga och hyra ut fastigheter eller driva daghem.
En annan typ av näringsdrivande stiftelser är de som inte har verksamheten organiserad inom stiftelsen men är majoritetsägare i ett aktiebolag.

- Det finns flera motiv till att bilda en näringsdrivande stiftelse, säger Katarina Olsson och ger några exempel. En företagare som misstror arvingarnas förmåga att äga och leda hans livsverk kan lägga företaget i en stiftelse för att vara säker på att det lever vidare.
En stiftare vill kanske föra sina politiska eller ideologiska värderingar vidare. Det finns flera förlag och tidningar, t ex Svenska Dagbladet, som drivs på det sättet. Det är nog i sådana fall som stiftelseformen fungerar allra bäst.

Men stiftelseformen kan också missbrukas. Som exempel pekar Katarina Olsson på att staten har tänjt gränserna genom att själv vara med och bilda stiftelser som inte har tillräckligt stort kapital från början utan förutsättes få tillskott över statsbudgeten. Sådana stiftelsebildningar är inte längre tillåtna.

- Det finns också stiftare som tror att de kan äga stiftelsen. Det gäller särskilt när stat eller kommuner är inblandade i verksamheten. Men en poäng med stiftelser är just att de inte kan ägas utan de är i princip självägande. Kommunerna tror att de har samma ägarinflytande över de kommunala stiftelserna som över de kommunala aktiebolagen. Men där tar de fel. Därför är det nu många kommunala stiftelser som håller på att övergå till aktiebolag, berättar Katarina Olsson. vill man göra en ändriang i stiftelsen måste man först få tillstånd, sk permutation, av Kammarkollegiet eller regeringen.

- Stiftelserna fyller en viktig funktion i det svenska samhället. Fler av dem är också inflytelserika på den ekonomiska marknaden både som ägare och placerare, säger Katarina Olsson. Genom sitt stöd till olika allmännyttiga ändamål befriar de staten från stora utgifter. Därför vore det en mycket oklok politik av regeringen att skärpa beskattningen av dem eftersom det kan leda till ökade kostnader för staten. En förutsättning för att en allmännyttig stiftelse ska slippa beskattning är att minst 80 procent av avkastningen delas ut.

Tidigare har de flesta näringsdrivande stiftelser varit befriade från offentlig insyn. Men det har förändrats genom den nya stiftelselagen som kom i år.

Näringsdrivande stiftelser måste registrera sig. Av de uppskattningsvis 50.000 stiftelserna som finns i landet är det bara en femtedel som är registrerade. Katarina Olsson tycker att det vore rimligt med en obligatorisk registrering av alla stiftelser.

Vad säger Katarina Olsson om regeringens förslag att ändra löntagarfondsstiftelsernas ställning?

- Förslaget är olyckligt såtillvida det förtar stiftelsen dess självständighet. Vi riskerar att få en mer osjälvständig stiftelsetyp. Tyvärr befarar jag dock att regeringens förslag bara är första steget mot en fullständig kontroll över och inflytande i samtliga stiftelser. Den som vill bilda en stiftelse under svensk rätt bör noga följa utvecklingen den närmaste tiden, rekommenderar hon.
________________________________________________________________

Katarina Olsson disputerar lördagen den 26 oktober. Hon träffas på tel 010/220 97 86


Pressmeddelanden, index | Informationsenhetens hemsida | Lunds universitets hemsida
Webmaster@info.lu.se
1996-10-28