Pressmeddelande från Informationsenheten vid Lunds universitet
Göran Frankel 046/222 94 58, Den 25 september 1996

Flyktig arom återvinns med ny kemisk teknik

En juice eller ett vin kan innehålla 500 aromämnen, och dessa kräver varsam hantering, bl a av det skälet att de är så flyktiga. Redan i den industriella processen kan en del av aromen gå förlorad; det är stor skillnad på ett glas pressad, söt apelsin och ett glas industriellt framställd apelsinjuice. Men det finns ny, ännu oprövad teknik genom vilken det är möjligt att återvinna aromämnen. Metoden kallas pervaporation och studeras vid LTH, Lunds Tekniska högskola.

Ett par avdelningar vid Kemicentrum sysslar mycket med membranteknik, och återvinningen av aromämnen genom pervaporation förutsätter användningen av tunna membran av polymerer. Hans O E Karlsson vid avdelningen för livsmedelsteknik har undersökt hur pervaporation fungerar och hur denna process skulle kunna användas för att återvinna aromer. I morgon disputerar han på en doktorsavhandling i ämnet.
Innan en juiceprodukt är färdig att transporteras till sin marknad från fjärran länder, tar man ut en del av vattnet. Det reducerar vikten med 75-80%. Tyvärr följer då vissa aromämnen med vätskan. Motsvarande mängd vatten tillsätts koncentratet efter transporten. Men den ursprungliga aromen kan inte helt återställas.
-Genom att behandla vattnet som tagits bort från juicen med pervaporationstekniken kan man återvinna de förlorade aromämnena, säger Hans Karlsson. Vattnet från juicen får passera genom ett pervaporationsmembran. Dessa kan sedan tillsättas juicekoncentratet och förbättra dess kvalitet.
-Tekniken kan också utnyttjas för att framställa alkoholfritt vin. För att befria vinet från etanol (alkohol) kan man bl a använda destillation. Även i denna process förloras aromämnen som kan återvinnas med pervaporation.
I dag finns det ett fåtal företag i världen som säljer kommersiell utrustning för pervaporation. Man har dock inte utvecklat processen med tanke på livsmedelsteknik.
-Det finns många problem kvar att lösa, innan pervaporation kan fungera i full industriell skala. Processen är långsam, vilket måste kompenseras med att man uppför mycket stora anläggningar. Det medför stora investeringar. Å andra sidan kräver pervaporation mindre energi än många andra processer.
Fenomenet pervaporation upptäcktes 1917, men inte förrän 1982 levererades den första kommersiellt byggda pervaporationsapparaten. Upptäckten 1917 var slumpartad. Man forskade om dialys. Försöksledaren var mycket ambitiös och gav forskningsassistenten många uppgifter. För att underlätta arbetet brukade forskningsassistenten förbereda sig genom att fylla dialysslangar med lösning redan kvällen innan experimenten skulle utföras. Trots att slangändarna var noga tilltäppta, försvann en del av vätskan under natten. Förklaringen var att vattenmolekyler hade vandrat ut genom slangens väggar, "diffunderat" som man säger på kemistspråk. Vattnet har ett ångtryck som är större än ångrycket i den gas -i det här fallet atmosfären -som omger slangen. I den moderna varianten av pervaporation används ett polymermembran med en lösning på ena sidan och en gas med lågt tryck på den andra. Om polymeren är vattenskyende diffunderar inte vattenmolekylerna men väl andra molekyler i lösningen.
_______________________________________________________________
Hans Karlsson nås på tel 046-222 98 17. Han disputerar den 27 september. Hans avhandling heter Pervaporative Aroma Recovery During Beverage Processing.


Pressmeddelanden, index | Informationsenhetens hemsida | Lunds universitets hemsida
Webmaster@info.lu.se
1996-09-26