Pressmeddelande från Informationsenheten vid Lunds universitet
Göran Frankel 046/222 94 58, Den 15 februari 1996

Sockerdrivet kraftverk blir ny, miljövänlig energikälla

En ny typ av bränslecell har konstruerats vid Lunds tekniska högskola. Genom fullständig förbränning av socker vid mycket låg temperatur utvinns elektrisk energi på ett miljövänligt sätt. De enda avfallsprodukterna är vatten och koldioxid. Socker eller stärkelse skulle kunna driva framtidens elbil, och kraftverk skulle kunna använda potatis eller sockerbetor som bränsle. I själva verket duger vilka kolhydrater som helst.

Det är professor Ragnar Larsson och docent Börje Folkesson vid avdelningen för kemisk teknologi på Kemicentrum som gjort upptäckten. Den är patentskyddad, och ett nybildat företag ska nu ta fram en prototyp för försöksdrift.
Bränsleceller började användas i rymdteknologin på 60- och 70-talen. Sedan dess har svenska kraftbolag skaffat sig försöksanläggningar som levererar värme och el. I Tokyo finns det t o m ett helt kraftverk av seriekopplade bränsleceller. Väte och syre får reagera med varandra. Slutprodukterna är vatten och koldioxid samt elektrisk energi. Men teknologin är ännu inte mogen att användas i stor skala. Ett av problemen är att det är svårt att förvara vätgas och att hanteringen kräver stor försiktighet. Detta har man kringgått genom att mata bränslecellen med energirika föreningar som innehåller mycket väte. Det japanska kraftverket och de svenska försöksanläggningarna drivs med naturgas.
Det krävs också en katalysator som reagerar med bränslet och underlättar att elektroner frisätts. Ragnar Larsson och Börje Folkesson har arbetat med s k redoxceller, där en metallsaltlösning reagerar katalytiskt med bränsle och syre. De hittade en katalysator som fungerade bra med myrsyra som bränsle.
- Var och en som satt sig i en myrstack förstår att myrsyra är en substans man inte släpper ut bland folk, säger Ragnar Larsson. Då fick vi ett infall: "Låt oss pröva socker med den katalysator som fungerar så bra på myrsyra". Och så fann vi något som vi inte tror att någon upptäckt tidigare - en fullständig förbränning av socker vid en så låg temperatur som 90 grader Celsius!
Nackdelen med gasturbiner och bensinmotorer är att den höga temperaturen får luftens kväve att reagera. Den låga förbränningstemperaturen i den sockerdrivna bränslecellen medför att inga miljöskadliga kväveoxider bildas. Det bildas inte heller kolmonoxid eller cancerogena kolväterester. Och den koldioxid som frigörs är en del av det biologiska kretsloppet på samma sätt som när man andas. Man producerar således inte ett extra tillskott av koldioxid som bidrar till den s k "växthuseffekten".
Trots den låga temperaturen räknar de båda uppfinnarna med att få en verkningsgrad på bränslecellen på drygt 40%. Det innebär att man ur den totala energin i ett kg socker får ut nästan hälften som elenergi, cirka 2 kWh.
- Om bränlsecellen driver en elektrisk motor, får man ett system som på en gång är effektivt och miljövänligt, säger Ragnar Larsson.
Enligt Larssons och Folkessons beräkningar skulle en lätt elbil som General Motors Impact kunna gå 18 km på ett kilo socker. Tankar man med 40 kilo socker - en vikt som svarar rätt väl mot 45 liter bensin - räcker detta för en färd på 700 km. Samma verkningsgrad i en tank bensin skulle motsvara en bränsleförbrukning på endast 0,64 liter/mil.
I första hand kommer dock inte bränslecellen att användas i bilar. Den är ännu för stor och otymplig. Däremot tänker sig de båda uppfinnarna att tankstationer för elbilar skulle kunna drivas med socker. Där skulle bilarnas konventionella batterier omladdas.
Ett annat alternativ är kraftverk i tättbebyggda områden, där man vill undvika hälsovådliga utsläpp. Bränslecellerna skulle också kunna producera likström till den elektrokemiska industrin, t ex för klor-alkali-produktion.
- Socker och stärkelse i alla former kan användas för vår bränslecell, ja allt som kan brytas ner till enkla sockerarter. I princip skulle man t ex också kunna utgå från industripotatis eller sockerbetor, säger Ragnar Larsson.
________________________________
Professor Ragnar Larsson kan nås på tel 046/121 123 eller 046/222 94 80.


Pressmeddelanden, index | Informationsenhetens hemsida | Lunds universitets hemsida
Webmaster@info.lu.se
1996-02-15