Pressmeddelande från Informationsenheten vid Lunds universitet
Christer Hjort 046/222 70 08, fax 046/222 47 11, 5 mars 1996

Sammanfattning av särskilt yttrande till utredningen
"Högskola i Malmö" (SOU 1996:36) av kommittéledamoten,
professor Boel Flodgren, rektor, Lunds universitet

Boel Flodgren:
Underlaget otillräckligt!

Utredningens betänkande är otillräckligt som underlag för ett ställningstagande om omfattningen och inriktningen av den nya högskolan i Malmö. Det har inte funnits tid att analysera förutsättningarna för att etablera en högskola av hög kvalitet i Malmö. Lärartillgång, forskningsorganisation och ekonomiska konsekvenser är otillräckligt eller inte alls belysta. Det framhåller Lunds universitets rektor Boel Flodgren i ett särskilt yttrande, som hon som ledamot fogat till kommitténs betänkande.

Universitetets rektor betonar starkt sin positiva insträllning och stöd till satsningen på en ny högskola i Malmö. Det är viktigt att stärka Sydsveriges och Skånes bas för högre utbildning och forskning.
- Det har i kommittéarbetet, skriver Boel Flodgren, inte funnits tid att tillräckligt väl analysera förutsättningarna för hur en högskola i Malmö bäst etableras. Jag har
i kommittén framfört behovet av en sådan analys, men detta återspeglas ej i den
text kommittén nu lägger fram som sitt förslag.
Boel Flodgren betonar att invändningarna framförs mot bakgrund av hennes erfarenhet av och insikt i vad som krävs för att åstadkomma högre utbildning och forskning av god kvalitet i Sverige idag och omsorgen om kvaliteten i den kommande högskolan.
- Det underlag, som kommittén och underkommittéerna trots gott, konstruktivt arbete i högt tempo, lyckats få fram, är inte av sådan karaktär att det nu går att ta ställning till vilken omfattning och inriktning Malmö-högskolan bör ha och inte heller till frågan i vilket tempo utbyggnaden bör ske.
Boel Flodgren anser det olyckligt om ett riksdagsbeslut skulle innebära en låsning på dessa punkter. I betänkandet föreslås att högskoleverksamheten i Malmö om ungefär fem år skall omfatta ca 15.000 studenter. Det handlar m a o om en högskola i ungefär samma storlek som Umeå universitet idag. Umeå har till idag behövt trettio år för sin utveckling. Detsamma gäller Linköpings universitet, konstaterar Boel Flodgren.
- Det är trots alla visioner och politiska förhoppningar viktigt att vara realistisk om man med denna satsning avser att skapa en högkvalitativ högskola som skall uppfylla angelägna samhälleliga behov.

Lös grund

Rektor Boel Flodgren ger exempel på frågor som borde ha utretts närmare:
- Önskan att skapa en helt ny slags högskola är vällovlig, men förslagen i betänkandet bygger på alltför lös grund.
Spännvidden mellan synsätten att den nya högskolan skall vara en lokal resurs för att lösa Malmös problem samtidigt som den skall ligga i frontlinjen ifråga om forskning och industri-utveckling är en komplikation av stor betydelse vid uppbyggnaden, inte minst om detta skall återspeglas i kraven på lärarna och i lärarkompetensen.
- Tillgången på kvalificerade lärare är helt avgörande för möjligheten att skapa en högskola av god kvalitet, understryker Boel Flodgren. Med Malmös profilering på teknik och naturvetenskap kommer bristen på disputerade lärare att vara ett hinder för full utbyggnad redan strax efter sekelskiftet. Detta problem är så mycket mera prekärt, som en ny, stor högskola samtidigt startar på Södertörn.

Rekyteringsproblem

I sitt yttrande tar rektor också upp problemen med rekryteringen till tekniska och naturvetenskapliga utbildningar. Här saknas underlag för beslut om att på kort tid inrätta väsentligt fler utbildningsplatser. Hon invänder också mot förslaget som , utan föregående analys och diskussion i kommittén, går ut på att även civilingenjörs- och civilekonom-utbildningar kan bli aktuella i Malmö. Även förutsättningarna och erfarenheterna av aspirantutbildningen för invandrare borde ha analyserats.

Motsägelsefullt

Det är dock skissen till forskningsorganisation som inger de allra största betänkligheterna, menar Boel Flodgren. Forskningen ska bedrivas i projektform och "bidra till att lösa aktuella samhällsproblem" (med vilket ibland mera specifikt menas Malmös problem), dvs mångvetenskaplig, starkt tillämpad, lokalt inriktad forskning, där "fakultetsindelningen som sådan blir ovidkommande".
Samtidigt skall "högt kvalificerade forskare inom nyckelom-råden" vara fast knutna till högskolan (ett förslag som för övrigt inte diskuterats i kommittén). Dessa forskare skall dessutom, vilket förfaller inkonsekvent om de är fast knutna till Malmö-högskolan, vara garanterade en fakultetstillhörighet vid ett universitet "inte bara i teorin utan också i praktiken". Detta är, sett ur ett kvalitetsperspektiv, alltför motsägelsefullt och lösligt. Utbildningens forskningsanknytning har heller utretts eller beaktats tillräckligt.
Vidare är, skriver Boel Flodgren, viktiga materiella förutsättningar för högskolans kvalitet är ännu oklara. Biblioteks- och informationsförsörjningsfrågan är ytterst lösligt analyserad. Även markfrågan är otillräckligt utredd och det är oklart när kommunens äganderätt till marken kan föreligga. Hela Malmö-satsningen bygger på en samlad
lokalisering och dessa brister undergräver möjligheten att nu besluta om vilken tidsplan som skall gälla för högskolans utbyggnad.

Skakig ekonomi

Enligt direktiven skall kommittén också klargöra de ekonomiska konsekvenserna av sina förslag. Detta har inte gjorts, framhåller Boel Flodgren. Ekonomin för projektet - förutsatt att samma slags finansiering som gäller för universitet och högskolor i allmänhet skall gälla, vilket varit de besked kommitten erhållit - kommer att vara skakig. Intäkterna kan beräknas till i storleksordningen 800 miljoner. Biblioteksfunktionen beräknas kosta ca 60 miljoner om året medan lokalkostnaderna förväntas uppgå till ca 250 miljoner. Kostnader för administration, datornätverk m m tillkommer. Det kan på goda grunder ifrågasättas om det som blir kvar sedan alla dessa kostnader betalats räcker till en grundutbildning av hög kvalitet.


Pressmeddelanden, index | Informationsenhetens hemsida | Lunds universitets hemsida
Webmaster@info.lu.se
1996-03-05