Pressmeddelande från Informationsenheten vid Lunds universitet
Solveig Ståhl 046/222 70 16, 28 april 1997

Specialnummer av internationell tidskrift ägnas helt åt tre cancerforskare i Lund

Den internationella vetenskapliga tidskriften Nature Genetics ger ut ett specialnummer som helt ägnas åt ett forskningsprojekt inom cancergenetik i Lund. Det handlar om kromosomavvikelser i tumörceller och drivs av professor Felix Mitelman, docent Fredrik Mertens och docent Bertil Johansson, alla vid avdelningen för klinisk genetik på Universitetssjukhuset i Lund. De har byggt upp en databank dit cancerforskare i hela världen rapporterar sina beskrivningar av kromosomavvikelser i tumörceller.
I databanken finns nu drygt 29.000 fall och den växer för varje dag.

I början av 1970-talet utvecklades en ny teknik som gjorde det möjligt att studera kromosomerna i detalj. De första beskrivningen, med denna nya teknik, av kromosomavvikelser i tumörcellerna på en cancerpatient gjordes redan 1973 vid avdelningen i Lund. Två år senare hade 129 tumörer undersökts och då hade man funnit sex återkommande avvikelser.

– Samlingen växte snabbt och omkring 1980 insåg vi att vimåste datorisera hela arbetet eller sluta, säger Felix Mitelman. Vi fortsatte eftersom det också fanns stort internationellt intresse för projektet. En förhoppning var att vi skulle hitta ett mönster av genetiska förändringar som skulle kunna ge svar på frågan hur en normal celler omvandlas till en cancercell. Det mönster vi nu har sett tyder på att ett mycket stort antal gener, kanske flera tusen, är engagerade.

Ett exempel på en avvikelse är att en del av en kromosom flyttar sig till en annan kromosom. Gener i brottsytan kan då aktiveras och t ex meddela att cellerna ska fortsätta att växa och dela sig istället för att mogna ut och försvinna.

Felix Mitelman poängterar att deras arbete inte handlar om gener som är aktiva vid ärftlig cancer. Vad man vet i dag är det bara 5-10 procent av alla cancerfall som orsakas av ärftliga anlag. Resten är sporadisk cancer som förmodligen utlöses av genetiska förändringar i en enskild cell i kroppen.
Att den ansedda tidskriften Nature Genetics uppmärksammar lundateamet med ett särskilt nummer motiveras av att de tre lundaforskarna har analyserat sitt stora material i databanken utifrån en ny utgångspunkt. De har undersökt hur ofta vissa gener och kromosomregioner förekommer i de beskrivna avvikelserna.

– Vi har funnit 1803 återkommande avvikelser. 85 kända gener har identifierats. Men det kan mycket väl vara så att flera tusen gener är aktiva och i så fall är de kända tumörgenerna bara toppen på ett isberg. Det innebär att det blir oerhört svårt att hitta den genetiska förklaringen till många cancersjukdomar. Bilden är mycket mer komplex än man trott tidigare.

Omkring 70 procent av alla fall i databanken är leukemier eller lymfom som bara utgör en tiondel av alla cancerfall. Övervikten av leukemier beror på att det är enklare att göra en kromosomanalys av dessa än av solida tumörer.

Vilken betydelse har då lundaforskarnas arbete för cancerforskningen i allmänhet?

– Man kan säga att vi tillhandahåller en molekylärbiologisk karta för den fortsatta forskningen om cancergener. När man har klarlagt sambandet mellan typen av kromosomavvikelse och den kliniska bilden vid cancersjukdomar kan kunskapen också användas vid val av behandling. Det gör man redan vid barnleukemier. Med ledning av kromosomanalysen kan läkarna bedöma hur aggressiv en cytostatikaterapi måste vara för att ge önskad effekt, förklarar Felix Mitelman.

Förutom de tre forskarnas artikel och deras analysresultat innehåller extranumret av Nature Genetics också en artikel av Richard Klausnersom är chef för NCI – National Cancer Institute i USA. Han lovordar entusiastiskt det arbete som har gjorts och görs av Felix Mitelman och hans medarbetare och han räknar med att det får stor betydelse för den fortsatta cancerforskningen.

– Deras syntes av data om kända avvikelser kommer att tjäna som en viktig ram för vidare upptäckter. De har också lagt en ny grund till en samordnad sammanställning av alla genetiska och molekylära förändringar som associeras med cancer.

National Cancer Institute som har bekostat det särskilda numret av tidskriften har nyligen lanserat ett nytt jätteprojekt inom cancerforskningen där lundaforskarnas arbete kommer att ha betydelse. Projektet kallas Cancer Genome Anatomy Project (CGAP) och syftar till att kunna läsa och tolka de molekylära förändringar som talar om när en normal cell är på väg att förvandlas till en cancercell.

Felix Mitelman, Fredrik Mertens och Bertil Johansson blev mycket glada och överraskade när de fick veta att Nature Genetics skulle uppmärksamma deras forskning med att ge ut ett extranummer. Men de är noga med att påpeka att deras arbete ingalunda är en ”lösning av cancergåtan”.

– Det kan tvärtom tyda på att det problemet är mycket mer komplicerat än man trott tidigare, säger de. Men vi är glada åt att ha utvecklat ett redskap för den forskningen.

Felix Mitelman träffas på tel 046/17 33 60
Fredrik Mertens på tel 046/17 33 87
Bertil Johansson på tel 17 33 69


Pressmeddelanden, index | Informationsenhetens hemsida | Lunds universitets hemsida
Webmaster@info.lu.se
1997-04-28