Pressmeddelande från Informationsenheten vid Lunds universitet
Solveig Ståhl, tel 046/222 70 16, 18 september 1997

Invigning av nygamla Fysiologen

Fysiologerna i Lund har flyttat tillbaka till sitt hus som invigs den 19 september. Hela byggnaden har blåsts ut och byggts upp inifrån igen. Men 50-talsstilen har bevarats och lyfts fram av arkitekten Mats Österberg. Med renoveringen har fysiologerna fått effektivare utnyttjad yta och moderna laboratorielokaler. Särskilt ventilationsanläggningen var efterlängtad. Byggkostnaden ligger på ca 60 miljoner kronor.

Fysiologen är en del av den sk medicinarlängan vid Sölvegatan. Byggnaderna har ritats av Klas Anshelm och den första etappen var Fysiologen som togs i bruk 1952.
Anshelm arbetade med komplexet ända in på 70-talet och i de sista delarna hade han hjälp av Mats Österberg som alltså är väl förtrogen med Anshelms formspråk och intentioner.
Institutionerna för immunologi, medicinsk mikrobiologi och patologi är också inrymda i medicinarlängan. De binds ihop genom låga entréhallar. I anslutning till dessa finns lokaler för seminarier och föreläsningar medan forskarnas tjänsterum och laboratorier finns i de högre huskropparna bakom.

Naturmaterial
Måttfullhet och en fin skala i arkitekturen, mycket naturmaterial i inredningen och fint samspel med omgivningen (som tidigare var en grönskande idyll) karakteriserar byggnaderna. Uppgiften var att bevara dessa egenskaper i ett nytt innanmäte och att förena dem med dagens teknik.
- Jag har ett förhållande till huset och stor respekt för Anshelms intentioner, säger Mats Österberg. Därför har det känts angeläget att arbeta med ombyggnaden. Men det var svårt att skapa lösningar på alla de teknik-krav som ställs på moderna laboratorier. Fläktar och ventilation kräver utrymme och huset är ganska smalt.
Mats österberg tycker att uppgiften har varit rolig. Han har inspirerats av 50-talet, då byggandet ännu hade hantverkskvalitet. Det var dessutom en guldålder i svensk design.
Den ursprungliga färgskalan i huset har behållits och lyfts fram i inredningen. Gardinerna är i matchande Josef Frankmönstrat tyg som är en klassisk 50-talstextil.

Luftigare
- Vi är mycket nöjda med ombyggnaden, säger prefekten, professor Per Hellstrand.
De smala korridorerna har brutits upp och istället för långa moduler på rad har ytan utnyttjats till en mix av laborationsutrymmen och små inglasade "skrivholkar" för doktoranderna. Planlösningen har blivit luftigare och huset har blivit ljusare. Mycket material har återanvänts och att det har bidragit till att atmosfären har bevarats.
Institutionen lämnade ca 4000 kvm i det "gamla" huset och flyttade tillbaka till ca samma yta. Att fläktarna tar större plats kompenseras med en ny tillbyggnad.
Dagens arbetsmiljökrav har tillgodosetts. Djurförsök får bara förekomma i vissa avgränsade delar av huset och man har använt nya lösningar för att effektivt minimera risken för allergiska besvär från hanteringen av djuren.

Fernströmsalen
Föreläsningssalen med 166 sittplatser har tack vare en generös donation av Elisabeth Fernström fått helt ny inredning och utrustats med en toppmodern AV-anläggning. Fernströmsalen blir nu en gemensam resurs för fakulteten.

Efterfrågan på fysiologer
Molekylärbiologin och de forskningsmöjligheter som kom med nya och kraftfulla verktyg såg ut att ställa den klassiska fysiologin i skuggan. Men den trenden har vänt och istället har det blivit efterfrågan på fysiologer.
- Vårt mål är att beskriva processer i levande organismer, säger Per Hellstrand. Molekylärbiologerna kan identifiera produkter som olika gener kodar för men man måste ju också ta reda på vilken uppgift de har och hur de fungerar i organismen. Där kommer vi in. För att en upptäckt inom molekylärbiologin ska kunna utnyttjas till ett läkemedel måste man veta hur en ny substans eller en förändrad gen påverkar organismen och då är djurförsök nödvändiga.

Inlärning och smärta
Fysiologin i Lund har flera olika profilområden. Ett är neurofysiologi som startades av professor Olov Oscarsson och vars teorier om lillhjärnans funktion gick stick i stäv med vedertagen kunskap. Nu har det visat sig att han hade rätt - lillhjärnan har en viktigare roll än man tidigare har trott. Carl-Fredrik Ekerot och Germund Hesslow har t ex visat att inlärning av rörelsemönster sker via nervbanor i lillhjärnan. Jens Schouenborg kartlägger smärtbanor och är på väg att utveckla nya metoder att lindra vissa typer av smärta. Avdelningen har nyligen utökats med Jonas Broman som studerar bansystem i ryggmärgen.
Ett annat område är cirkulationsfysiologi där forskningen byggdes upp av professor Stefan Mellander. Inom detta arbetar Per-Olof Grände som också är narkosläkare och
bl a utvecklar nya metoder att behandla svåra skallskador.

Glatt muskulatur
Muskelforskning är en specialitet inom institutionen. Den inleddes redan på 1960-talet av professor Börje Johansson. Två aktiva forskargrupper - ledda av Per Hellstrand och Anders Arner arbetar med grundläggande frågor om glatt muskulatur som finns bl a i blodkärl. Forskarna försöker visa vilka mekanismer som gör att kärlen dras samman. Ett svar på den frågan kan bidra till att förklara varför vissa människor får högt blodtryck. När kärlväggarna tjocknar ökar också trycket. I Per Hellstrands forskargrupp använder man nu en teknik att odla bitar av muskelvävnad och se hur tillväxten påverkas av olika substanser.

En grupp som leds av Lo Persson studerar polyaminer, ämnen som är viktiga för cellens tillväxt. Ett intressant uppslag är om det går att bromsa cancercellers tillväxt genom att blockera deras upptag av polyaminer.

Patrik Rorsman är nyutnämnd professor i membranfysiologi. Han studerar elektrisk aktivitet i väggarna hos insulinproducerande celler. Målet är att visa hur strömmarna påverkar insulinfrisättningen och att förstå varför denna frisättning inte fungerar hos diabetiker.


Pressmeddelanden, index | Informationsenhetens hemsida | Lunds universitets hemsida
Webmaster@info.lu.se
1997-09-19