Pressmeddelande från Informationsenheten vid Lunds universitet
28 februari 1997, Petra Francke, tel 046-222 03 16

Lunds universitets årsredovisning:
Överskott på väg att bli underskott

Redan nästa år riskerar Lunds universitet att få ett underskott på över 200 milj kr i sin resultatredovisning. En ekonomisk kalkyl, som sträcker sig fram till sekelskiftet, pekar mot ännu större årliga underskott. Det framgår av årsredovisningen för 95/96, som universitetsstyrelsen nu fastställt och lämnat till regeringen.
Det ekonomiska resultatet för universitetet visar ett sammanlagt överskott på 159 milj kr, men det är från 1995. För 1996 redovisar man ett underskott.

Universitetet har under senare år haft en förhållandevis god ekonomi genom att vara medvetet försiktig med utgifterna. Därigenom har man kunnat bygga upp reserver för framtiden, som bl a behövs för att göra nödvändiga investeringar i nybyggnader och upprustning.
Totalt rör det sig om investeringar på 1 miljard kr den kommande 8-årsperioden till en ökad hyreskostnad på ca 100 milj per år. Investeringarna förutsätter dock att universitetet får behålla de samlade överskotten och att regeringen inte drar in medel, som skedde förra året.

Välskött ekonomi

- Både bokslutet och femårsprognosen visar att universitetet nu är på väg in i en ekonomiskt svårare situation, säger rektor Boel Flodgren. Det stämmer med den analys som vi gjorde redan 1995 när regeringen aviserade besparingar på högre utbildning.
- Vi har haft ett par år med god ekonomi och ekonomiska överskott i verksamheten. Redan vid årsskiftet 95/96 byttes det till ett läge, där vi får successivt ökande underskott. Det är därför oerhört viktigt att universitetet får behålla överskotten för att klara övergången till en mycket sämre ekonomisk situation. Det vore direkt orättfärdigt om ett universitet som har skött sin ekonomi och gjort en långsiktig planering skulle drabbas av indragningar av resurser, understryker Boel Flodgren.

Förnyelse

Lunds universitet kan i stort redovisa en framgångsrik verksamhet med hög förnyelsetakt under 1996 och hösten 95, den period som redovisningen omfattar inför omläggningen av budgetåret till kalenderår.
Grundutbildningen förändras i hög takt, omkring 900 kurser är helt nya eller förnyades under verksamhetsåret. Fler kurser på högre nivåer har tillkommit liksom tre nya mastersprogram. Det har skett en snabb utveckling av utbudet av kurser på engelska och universitetet erbjuder idag omkring 250 st.
Det är också grundutbildningen som har ägnats störst uppmärksamhet i kvalitetsarbetet. Ett särskilt profilområde för Lund är att öka användningen av IT inom grundutbildningen.
Universitetet har ambitionen att sätta "studenten i centrum" och det har resulterat i en starkt ökad koncentration på studenternas situation och behov.
Lunds universitetet har intensifierat verksamheten inom en rad olika områden. Det gäller Öresundssamarbetet, satsningen på Europafrågor och Öst- och Sydöstasien.
Ett biomedicinskt centrum har uppförts och ett nytt utbildningsprogram i biomedicin har startat. Andra nya utbildningsprogram är multimediateknik i Helsingborg och design inom civilingenjörsutbildningen.
Särskilda satsningar har gjorts och kommer att göras på språk- och lärarutbildningarna samt fortbildning och vidareutbildning av yrkesverksamma.
Högt prioriterat är också lednings- och kompetensutveckling för bl a prefekter, administrativ personal mfl.
I universitetets årsredovisning sammanfattar fakulteter och områden verksamheten under den gångna perioden.
"Den tredje uppgiften", dvs samarbete med omvärlden, har fått ökad tyngd bla genom forskningsinformation och samarbete med näringslivet.
Uppdragsverksamheten är av ganska blygsam omfattning och utgör bara 5 % (317 milj kr) av universitetets omsättning.

Utbildningsresultat

Lunds universitet har inte ambitionen att öka antalet studenter. Efterfrågan på utbildning och situationen på arbetsmarknaden har dock ökat trycket på universitetet, som därför tagit emot fler studenter. Expansionen fortsatte under förra läsåret inom LTH, samhällsvetenskap, konstnärliga området och inom humaniora, vilket innebar en ökning med 1.000 studenter till 35.000.
Huvuddelen av universitetets utbildningsuppdrag ligger inom utbildningsprogram, men det är fristående kurser inom samhällsvetenskap och humaniora som svarar för den största tillväxten.
Universitetet har uppfyllt sitt utbildningsuppdrag med bred marginal inom flera fakulteter.
Omfattningen av studier på magisternivå fortsätter att öka och utgör nu 5-6 % av det totala antalet helårsstudenter. Antalet magisterexamina har ökat med 30 %.
Antalet studenter på fördjupningskurser ökar inom humaniora och prestationsnivån är på väg uppåt inom såväl humaniora som samhällsvetenskap.
En höjning av prestationsnivån, dvs antalet avlagda poäng per termin, var ett önskemål när universitetet gav sina utbildningsuppdrag till fakulteter och områden. Den genomsnittliga prestationsnivån under läsåret ligger på 82 %.
De områden som domineras av program ligger alla över 90 %, med undantag av LTH som ligger kring 85 %. Matematisk-naturvetenskaplig fakultet ligger på omkring 76 % och samhällsvetenskaplig fakultet strax däröver. Humaniora och teologi har höjt sin nivå till 73 %, vilket överstiger styrelsens uppdrag.

De kvinnliga studenterna har totalt sett en högre prestationsnivå än de manliga, 85 resp 80 %. Männens ökar dock något.
Utbildningsuppdraget för examina den senaste treårsperioden har uppfyllts av alla examina utom grundskollärarexamina, gymnasielärarexamina och läkarexamen. Ser man till det totala antalet helårsprestationer inom grundutbildningen, så har de under treårsperioden uppnått det fastställda takbeloppet med viss marginal.

Fler kvinnliga doktorander

Forskarutbildningen fortsätter att expandera och har nu 3.100 aktiva studenter. Kvinnorna ökar sin andel, till 43 % 95/96, vilket är 5 procentenheter högre än föregående år. Inom LTH har kvinnorna ökat från 19 till 34 %. Flertalet nybörjare är 25-34 år, men de som påbörjar sin forskarutbildning när de fyllt 35 år ökar och är nu 33 % av nybörjarna. Teknik och naturvetenskap är goda undantag med över 80 % av nybörjarna under 25 år. Teknisk fakultet har fördubblat antalet nybörjare under 25 år.
Antalet doktorsexamina ligger kvar på samma nivå som året före dvs 285 st. Antalet licexamina är 101, en ökning med 10. Inom flertalet fakulteter avläggs två av tre doktorsexamnina av 35-åringar eller äldre. Vid teknisk och naturvetenskaplig fakultet är emellertid två av tre disputerade yngre än 35 år.

Framgångsrik forskning

Lunds universitet har under det gångna verksamhetsåret bedrivit framgångsrik forskning inom en rad områden. Vid LTH finns flera forskningsmiljöer som står i utvecklingens fokus just nu, tex livsmedelsteknologi, radiovetenskap, förbränningsteknologi, maskinteknik och laser.
Inom den matematisk-naturvetenskapliga fakulteten har forskning kring miljö, energi, läkemedel och materiens natur vuxit sig allt starkare. Dessa ämnen är också ofta sammankopplade. Den juridiska forskningen har blivit alltmer internationell och omfattar bl a rättsregler inom EU och rättsutvecklingen inom det forna Östeuropa. Även vid samhällsvetenskapliga fakulteten är Europaforskning ett stort område.
Medicinska fakulteten har fyra stora profilområden för sin forskning. I Malmö satsas på kardiovaskulär/preventiv artheroskleros/koagulations/diabetesforskning och det samhällsmedicinska/epidemiologiska/folkhälsovetenskapliga området. I Lund ligger tyngdpunkten på barn- och kvinnosjukdomar samt neuro-, cancer- och inflammation/infektionsområdena. Karies, tandlossningssjukdomar och munslemhinnas sjukdomar är några av Tandvårdshögskolans profilområden.
Spännviden på forskningen inom humaniora är mycket stor. Ett synligt uttryck för fakultetens verksamhet under året har varit arkeologernas utgrävningar i Lundagård. Inom teologiska fakulteten bedrivs bl a forskning kring mystik, etik, riter och ritual, samt möten och dialog mellan kulturer, värderingar och religioner.
Under året har en forskarutbildning i svenska med didaktisk inriktning startats vid Lärarhögskolan i Malmö. Vid Internationella Miljöinstitutet bedrivs forskning bl a inom miljöanpassad produktutveckling, miljövänligare produktionssystem och miljöledarskap.

Internationellt samarbete

Universitetets forskargrupper kan visa på stora framgångar i EU-samarbetet. Lunds universitet deltar vid årsskiftet 96/97 i 140 forskningsprojekt inom EU:s fjärde ramprogram.

Studentutbytet fortsätter att öka. För 1998 är målet att 15 % av studenterna ska ha genomfört en del av sina universitetsstudier utomlands.
ERASMUS-programmet, som nu ersätts av Sokrates, har varit drivfjädern. Runt 400 lundastudenter åkte utomlands inom ERASMUS. Till Lund och Malmö kom 320 st. Genom bilaterala avtal skickade universitetet ut omkring 200 studenter och tog emot ungefär hälften. Nordplusprogrammet har 67 inkommande och 88 utresande studenter.
Under 95/96 har man nått en balans mellan utresande och inkommande studenter. Det stora utbyteslandet är fortfarande Tyskland (130 ut- och 133 inresande). Andra populära länder är England, Kanada, Frankrike, Danmark och Nederländerna.
Gäststudenterna kommer framför allt från Frankrike, Nederländerna, USA, Spanien och Finland. För att få balans behövs fler från England, Kanada och Australien. Fler lundastudenter behöver studera i Spanien, Italien, Östeuropa, USA och Asien.
Samarbetet med universiteten i Öst- och Centraleuropa har ökat och universitetet deltar nu i 25 nätverk inom Tempus/Phare och Tacisprogrammen. Universitetet har skaffat fler samarbetspartners i Australien, USA och Kanada och ett samarbete med fyra afrikanska universitet har intensifierats.
Lunds universitet tar emot fler lärare än man skickar ut. Till Lund/Malmö kom 160 lärare och 61 lärare reste ut. Medan 56 doktorander åkte utomlands, hälften till USA, så kom 183 doktorander till universitetet. Uppgifterna gäller bara vistelser som är tre månader eller längre.

Ökat tryck på UB

Universitetsbiblioteket pekar i sin redogörelse på studenternas ökade behov av kvalificerad biblioteksservice och aktivt stöd i informationssökning och IT-hantering.
UB har drygt 25.000 besökare varje vecka och 80 % utgörs av studenter. Antalet lån har ökat med 100.000 på fyra år. Minskade anslag har dock medfört att öppettiderna har fått reduceras från 65 till 59 timmar per vecka vid huvudbiblioteken.
Universitetet har byggt ut sitt datanät SUNET och det når nu idag alla verksamheter vid universitetet. Hanteringen av e-post ökar explosionsartat och antalet meddelanden är nu uppe i 35.000 per arbetsdag, en fördubbling jämfört med förra året.
Omkring 6.900 studenter har registrerats i studentdatorprojektet , varav 3.500 har uppkoppling mot modempool. Antalet www-servrar vid universitetet uppskattas till ca 200.

Bra avkastning på aktierna

Universitet förvaltar omkring 800 fonder, av vilka 764 förvaltas gemensamt i en pool. Universitetets portföljer växte 1996 med närmare 30 %. Ett bra resultat eftersom portföljerna av riskspridningskäl högst får innehålla 70 % aktier. Totalt uppgår avkastningarna till 86 milj kr, att jämföras med de två föregående åren 95 med 48 milj kr och 94 med 27 milj kr. Det betyder att fondernas kapital ökar avsevärt samtidigt som den utdelningsbara avkastningen på 4.5 % kan behållas. Det sammanlagda bokförda värdet är 971 milj kr och marknadsvärdet 1.365 milj kr.

Arbetar hårdare

- Lunds universitet har återigen haft ett framgångsrikt år och det märks när man tar fram alla nyckeltalen, säger Boel Flodgren.
- Samtidigt kan man notera att lärare och administrativ personal arbetar hårdare än någonsin. Många är utarbetade. Omvandlingen till ett kunskapsamhälle ställer allt

större krav på universitetet. Det märker vi tydligt i form av ett ökat antal studenter som vill utbilda sig, och ett ökande intresse från omvärlden för vad vi gör, inte minst inom forskningen. Detta är ett problem som vi nu måste ta itu med.

--------------------------------------------------------------------------
För ytterligare upplysningar kontakta:
Rektor Boel Flodgren, tel 046-222 70 01 eller universitetsdirektör Peter Honeth, tel 046-222 70 02
Akademiräntmästare Håkan Linnarson, tel 046-222 70 36


Pressmeddelanden, index | Informationsenhetens hemsida | Lunds universitets hemsida
Webmaster@info.lu.se
1997-03-03