Pressmeddelande från Informationsenheten vid Lunds universitet
5 mars 1997, Petra Francke, tel 046-222 03 16

Lunds universitets remissvar om Högskollärarutredningen:
Bra att ge pedagogiska meriter större vikt

Förslaget att inrätta en ny befattningskategori som biträdande högskolelektor får underkänt. Dessutom borde anmälningsplikten av lärares bisysslor gå längre än vad som föreslagits och vikten av internationalisering betonas mer.
I övrigt tillstyrker Lunds universitet i stort förslagen i utredningen МLärare för högskola i förändringМ.

Den statliga Högskollärarutredningen om en ny tjänstestruktur i högskolan under ledning av Erland Ringborg lade fram sitt betänkande till utbildningsdepartementet i november i fjol. Efter det har ärendet gått på remiss till landets lärosäten.
Utredningen har lagt fram en rad förslag som bl a har haft syftet att göra forskning och utbildning mera likställda och ge de pedagogiska meriterna större vikt vid tjänstetillsättningar. Utredningen har också strävat efter att öka antalet tjänster på professorsnivå och främja jämställdhet mellan kvinnor och män, liksom rörlighet mellan högskolor. Målet har också varit att själva tillsättningsförfarandet ska förenklas.
I sitt remissvar, som antogs vid universitetsstyrelsens senaste sammanträde, påpekar Lunds universitet att man hade förväntat sig förslag som hade inneburit en mera långtgående och lokal frihet för den enskilda högskolan, och inte ytterligare detaljregleringar, vilket blir fallet med de förslag som lagts fram.
Bortsett från detta menar universitetet att förslaget får anses som tillfredsställande. Särskilt uppskattar universitetet den vikt som lagts vid den pedagogiska meriteringen. Universitetet påpekar dock att internationaliseringens betydelse för högskolan och den enskilde läraren inte framkommer tillräckligt tydligt i utredningen.

Nej till biträdande högskolelektorer
Utredningen har föreslagit en ny befattningsstruktur med fem huvudkategorier av lärare: högskoleadjunkt, biträdande högskolelektor, högskolelektor, biträdande professor och professor.
Den nya kategorin biträdande högskolelektor reserveras för nydisputerade doktorer och skulle ersätta den nuvarande tjänsten som forskarassistent. Idag kan en forskarassistent förordnas på maximalt sex år och disponera sammanlagt upp till ca fem arbetsår för fortsatt vetenskaplig meritering. En biträdande högskolelektor skulle enligt utredningen endast kunna förordnas på maximalt fyra år och dessutom få fler pedagogiska uppgifter. Den sammanlagda tiden för forskningsmeritering skulle då bli mellan två och tre år, vilket Lunds universitet anser vara för lite. Därför avstyrker man införandet av den nya befattningskategorin.
Istället föreslår universitetet att man skulle tidsbegränsa anställningar som lektor till maximalt sex år efter doktorsexamen. Detta är dock ingen långsiktig lösning som tillgodoser alla behov, och universitetet efterlyser därför en särskild utredning för att få en varaktig lösning på post doc-situationen.
När det gäller professorskategorin anser LU att utredningen borde ha diskuterat frågan om möjligheter att tidsbegränsa sådana anställningar, bl a ur ett rörlighetsperspektiv. Universitetet välkomnar utredningens förslag om att återinföra kompetensnivån oavlönad docent, men efterlyser en utredning om motsvarande konstnärliga kompetens.
Liksom utredningen anser universitetet att kvalificerade personer utanför universitetet ska kunna adjungeras även på adjunkts- och lektorsnivåerna. En generell återgång till att sätta prefixet Мhögskole-М framför adjunkts- och lektorstjänsterna, som utredningen föreslår, gillas dock inte.

Pedagogiskt sakkunniga
Enligt utredningen ska det finnas två dokument vid tjänstetillsättningar: en tillsättningsordning, som beskriver hur rekryteringen ska gå till rent praktiskt, och ett rekryteringsmål där profilen för den tjänst som ska tillsättas anges. De meriter som ska bedömas ska vara vetenskaplig/konstnärlig/annan skicklighet, pedagogisk skicklighet och skicklighet i fråga om ledning, utveckling och samverkan. Lunds universitet instämmer i detta, men påpekar att internationaliseringsmeriter bör få större betydelse i framtiden.
Lunds universitet understryker också att de sakkunnigas uppdrag vid tjänstetillsättningar inte bara ska gälla vetenskaplig eller konstnärlig skicklighet. Även den pedagogiska skickligheten bör bedömas av sakkunniga.
Utredningens föreslår en uppstramning när det gäller lärares bisysslor. I fortsättningen bör en lärare redovisa alla ämnesanknutna bisysslor, alltså inte bara sk FoU-bisysslor.
Här vill universitetet ha ännu strängare regler och föreslår en allmän skyldighet för universitetsanställda att anmäla alla typer av bisysslor, och inte bara de som är knutna till det egna ämnesområdet.

Reservation
Studeranderepresentanterna i universitetsstyrelsen har lämnat in en reservation mot remissvaret. De reserverar sig främst mot att studentkårerna vid Lunds universitet inte fått möjlighet att yttra sig i remissbehandlingen. I motsats till remissvaret vill de också tillstyrka utredningens förslag om biträdande lektor. Dessutom vill de avstyrka utredningens förslag att rektor ska kunna delegera till en enskild person att bereda eller tillsätta en tjänst, samt förslaget om att ersätta tjänsteförslagsnämnder med fakultetsnämnder.
Beslut om den nya tjänsteorganisationen fattas av riksdagen i höst och börjar gälla den 1 juli 1998.

ллллллллллллллллллллллллллллллллллллллллллллллллллллллллллллллллллллллллллл
För ytterligare information kontakta:
Urban Swahn, tel 046-222 40 70


Pressmeddelanden, index | Informationsenhetens hemsida | Lunds universitets hemsida
Webmaster@info.lu.se
1997-03-05