Pressmeddelande från Informationsenheten vid Lunds universitet
18 mars 1997, Göran Frankel, tel 046-222 94 58

Rovgirig svamp klistrar sitt byte

Bråkdelen av en millimeter kan skilja mellan liv och död i nematodens farofyllda värld. I ett enda gram åkerjord finns det i genomsnitt ett hundratal rovgiriga svampar som fångar nematoder. Dessa köttätare har sedan 70-talet studerats vid avdelningen för mikrobiologisk ekologi på Lunds unversitet. I dagarna framläggs ännu en doktorsavhandling i ämnet. Det är grundforskning. Men det finns också ett stort intresse för att använda svamparna som ett nytt biologiskt bekämpningsmedel.

Avdelningens första doktorsavhandlingen om de nematodfångande svamparna skrevs av Birgit Nordberg-Hertz, numera professor emeritus men fortfarande aktiv forskare. Den aktuella doktorsavhandlingen är den sjunde på 20 år. Den framläggs av Lotta Persmark och behandlar det ekologiska samspelet mellan svampar och nematoder i odlad jord.
De jordlevande nematoderna är 2-3 mm långa rundmaskar. De finns i alla klimatzoner över hela jorden.
-"Nematod" är för de flesta liktydigt med parasiter hos människan som hakmask och spolmaks eller hos djur som trikiner. Man brukar också känna till att vissa nematoder angriper grödor, t ex potatiscystnematoden, och att de då är mycket svåra att bekämpa. Men de flesta nematoder gör nytta i jorden. De lever av bakterier och omsätter fosfor och kväve, säger Lotta Persmark.
De nematodfångande svamparna har utvecklat olika fångstmetoder. Vissa arter producer ett nätverk av hyftrådar. Detta omges av ett klister i vilket nematoden fastnar. Hyftrådarna växer ut från svampen och tränger in i nematoden, upplöser den och tillgodogör sig näringen. Hela processen tar några timmar.
Stora pengar har redan satsats på att hitta en lämplig nematodätande svamp som kan sättas in som biologiskt vapen mot skadliga nematoder. Antingen odlar man svampen och sprider den eller också tillför man jorden lämpliga näringsämnen som gynnar svampens tillväxt.
-Men hittills har man inte varit särskilt framgångsrik, konstaterar Lotta Persmark. Vi vet fortfarande för lite, och därför är grundforskning av det slag vi bedriver viktig. Men det finns ljuspunkter. Danska forskare arbetar t ex på ett tillämpat projekt. Det syftar till att bekämpa parasitära nematoder i boskap. Nematoddödande svamp ges med fodret. Den kan överleva salsyran i magsäcken och kommer så småningom ut i komockan. Där kan den växa ut och angripa larvstadiet av de parasitära nematoberna.
Ett hundratal nematodfångande svamparter är kända. Somliga är specialiserade på nematoder. Andra är "opportunister" -de drygar ut annan diet med nematoder, när tillfälle erbjuds. Man vet hur svamparna beter sig i laboratoriets petriskålar. Men hur de beter sig i sin naturliga miljö är fortfarande höljt i dunkel. Under sitt avhandlingsarbete har Lotta Persmark framför allt gjort fältstudier. Jordprover har behandlats och studerats under mikroskopet. Lotta Persmark har sökt efter förhållanden mellan svampar och nematoder som ska göra "den underjordiska" ekologin mera begriplig. Men det har visat sig att förekomsten av svamp och nematoder inte enbart låter sig förklaras i termer av rovdjur och byte. Klimat, jordmån och många andra faktorer komplicerar bilden.
________________________________________________________________
Lotta Persmark nås på tel 046-222 37 60. Hon disputerar fredagen den 21 mars. Hennes doktorsavhandling heter Ecology of nematophagous fungi in agricultural soils.


Pressmeddelanden, index | Informationsenhetens hemsida | Lunds universitets hemsida
Webmaster@info.lu.se
1997-03-20