Pressmeddelande från Lunds universitetshistoriska sällskap, Kulturen i Lund samt
Informationsenheten vid Lunds universitet

24 april 1997, Christer Hjort, tel 046-222 70 08

Tre sekler universitetshistoria på 250 kvadrat!

Nu har Lunds universitet sitt eget museum, landets första i sitt slag!
Ett historiskt festtåg genom Lundagård inleder invigningen av museet i Lindforska huset på Kulturen lördagen den 26 april.

Vid universitetets 325-årsjubileum på Carl-dagen den 28 januari 1993 bildades Lunds universitetshistoriska sällskap. Snart började man diskutera möjligheten att skapa ett museum. Inspiration fanns att hämta på flera håll i Europa.
Ryktet spred sig och Kulturen erbjöd sällskapet att inrätta museet i Lindforska huset vid Adelgatan. Huset, byggt ungefär 1755, var en ärrad och tidshärjad byggnad som skulle må väl av renovering och nytt innehåll!
Huset hade bebotts av några namnkunniga lundaakademiker, den svenska gymnastikens fader, Pehr Henrik Ling och professorn i historia och latin Anders Otto Lindfors. År 1899 inköptes det Lindforska huset av Kulturen, som sedan använt det för olika utställningar.

Renovering

Ett museum kostar åtskilligt, många miljoner skulle det visa sig. Som så ofta i Lund var det generösa donatorer, som gjorde det möjligt att förverkliga planerna.
Lunds universitetsmuseum har kunnat förverkligas genom generösa donationer från Crafoordska Stiftelsen, Första fastighets AB Ideon, Birgit och Sven Håkan Ohlssons stiftelse och Apple Computer.
En grundlig renovering inleddes 1995 och utfördes som sk Bygghytta med varvad utbildning i byggnadsvård och restaureringsteknik.
Huset återställdes till det skick och planlösning det hade på professors Lindfors tid.
Sedan var det dags att konkretisera idéerna och försöka ge huset ett innehåll. Hur skulle man åskådliggöra en lång utveckling från klassisk akademi till ett modernt multiuniversitet på ett pedagogiskt och intresseväckande sätt. Därtill att det skulle rymmas i ett gammalt hus med små rum och lågt i tak? Alla år, händelser och forskargestalter får bara inte plats på 250 kvm.

Brytpunkter

Lösningen blev att renodla vissa linjer och att lyfta fram brytpunkterna i universitetets 330-åriga historia. Varje epok har på så sätt fått sitt eget rum.
Tre teman löper som trådar genom utställningen:

Avstamp i medeltiden

Avstampet görs i Lunds tidigaste lärdomshistoria 1438 med Studium generale. Därpå följer åren då universitetet grundades och rekryterade sina första professorer.
Under nästa sekel, 1700-talet, skulle universitetet skulle stå i samhällsnyttans tjänst.
Mitten på 1800-talet är en av universitetets guldåldrar. Det var Sven Nilssons,
Agardhs och de andra stora naturvetarnas tid. Slutet av samma sekel är en expansiv period, då vetenskapen fick sina egna, vackra byggnader i Lund.
Nästa brytpunkt är i början av 1900-talet, när forskare med ny kunskap gör upp med gamla traditioner. Lauritz Weibull i historia, Torsten Thunberg i medicin, Janne Rydberg i fysik är några exempel.
1960-talet är framförallt studenternas årtionde. De strömmade till universiteten i allt större antal och ifrågasatte både auktoritet och innehåll i den högre utbildningen.
Nutiden får egna rum, där man orienterar om dagens forskningsprofiler och några av framtidens företag som är frukter av forskningen i Lund.

Vacker scenografi

Idén att renodla vissa linjer och epoker har tagits tillvara av scenografen Peter Holm som har skapat stämning i de olika "tidsrummen". Tider och tankar i universitetets historia hålls ihop och symboliseras av ett grenverk (i koppar), som sträcker sig genom alla rummen och med tiden bär allt fler av vetenskapens frukter. Kulturens hantverkare har byggt vackra montrar som understryker de olika epokernas särart.

Prioritering har varit ledord och man anar att urvalet av det som lyfts fram har kostat mycken möda, överläggningar och kompromisser.
- Vi har måst avstå från mycket, säger sällskapets sekreterare, lundahistorikern Göran Blomqvist och ser lite dyster ut vid tanken på alla "killed darlings" som han och ordförande, professor Håkan Westling, har lämnat bakom sig på vägen genom tre århundraden.
Den klassiska uppfattningen om ett museum är ju att där ska visas föremål som dokumenterar det förgångna. Och där har de båda museibyggarna haft problem. Den stränga tematiseringen har tvingat dem att vara sparsmakade med föremål.
Vilka är då deras favoritföremål?
- Sidentyget som vävdes på 1700-talet från silkesmaskarna i Lund, svarar Göran Blomqvist. Och Rostius herbarium som är 100 år äldre.
Håkan Westlings favoriter är en bok som användes i Studium generale och den 20-årige fysikstudenten Tage Erlanders laborationsbok.
IT spelar, förstås, en central roll på museet. Besökarna ska kunna slå sig ner vid en dator i den moderna delen och klicka sig fram till information som kompletterar rundvandringen.

Samarbete med Kulturen

Universitetshistoriska sällskapet har tillsammans med Lunds universitet och Akademiska Föreningen bildat en särskild stiftelse för museet. Stiftelsen har ingått ett samarbetsavtal med Kulturen, som svarar för skötsel och tillsyn av museet. På Kulturen finns flera universitetshistoriska miljöer bl a Thomanderska huset, Arbetarbostaden och Bokkulturen.
Lunds universitetshistoriska är en ideell förening, som är öppen för alla intresserade. Sällskapet med ca 1.000 medlemmar har på sitt program föreläsningar, seminarier och exkursioner inom och utom landet. Dessutom ger man ut en årsbok.
Ordförande i sällskapet är professor Håkan Westling, tidigare för rektor Lunds universitet. Sekreterare är lundahistorikern, fil dr Göran Blomqvist.

Ytterligare upplysningar:
Göran Blomqvist, tel 046-222 7956 (inst)
eller 046-350408 (museet), fax 046-222 4207 (inst)


Pressmeddelanden, index | Informationsenhetens hemsida | Lunds universitets hemsida
Webmaster@info.lu.se
1997-04-24