Pressmeddelande från Informationsenheten vid Lunds universitet
Solveig Ståhl 046/222 70 16, 9 juni 1997

Grisceller terapi vid Parkinson-sjukdom? Lundaforskare leder stort EU-projekt

Kan nervceller från grisfoster användas för att behandla människor med Parkinson och andra sk degenerativa sjukdomar i centrala nervsystemet? Åtta forskargrupper i Sverige, Danmark och England samarbetar i ett stort projekt för att besvara den frågan. Projektet har fått EU-anslag på 745.000 ECU och startade den 1 juni. Docent Håkan Widner, Neurocentrum i Lund, är vetenskaplig koordinator och leder det svenska arbetet.

I Lund bedrivs sedan länge en framgångsrik forskning om transplantation av omogna nervceller som möjlig behandling vid sk neurodegenerativa sjukdomar. Tekniken tillämpas i klinisk forskning på patienter med Parkinson. Resultaten har varit uppmuntrande och forskarna har visat att de transplanterade cellerna kan överleva och producera den önskade signalsubstansen dopamin. Det är ju brist på dopamin som orsakar stelheten och rörelsefattigdomen vid Parkinson. Om tre år ska forskarna ha resultat som visar om grisceller kan användas i behandlingen.

- Vi ska se om det går att utveckla tekniker att använda vävnad från xenogena donatorer, dvs från andra djurarter. Projektet handlar om förutsättningarna att transplantera omogen nervvävnad från speciellt uppfödda grisar, säger Håkan Widner.

Forskargrupper och företag på flera håll i världen studerar nu möjligheterna att använda organ och celler från gris för att behandla sjuka människor. Det råder brist på organ från mänskliga donatorer och därför satsar man stora forskningsresurser på att utveckla alternativ. För att ett celltransplantat ska överleva och fungera i hjärnan krävs att ett stort antal nervceller transplanteras vid en och samma gång. Det är svårt att ha säker tillgång till humana fosterceller i tillräcklig mängd. Med grisceller skulle ett sådant problem vara löst. Det finns också andra skäl att utveckla alternativ till humana fosterceller - abort är
t ex inte tillåten i alla länder.

Projektet involverar åtta forskargrupper, varav fyra i Sverige. En grupp är från Cambridge där det bedrivs uppmärksammad forskning om transplantation av organ från transgena grisar. Det senare innebär att grisens arvsmassa har tillförts en mänsklig gen som hämmar den akuta försvarsreaktionen hos mottagaren. Lundaforskarna ska längre fram i projektet använda nervceller från sådana transgena grisar.

- I projektet ska vi bl a kontrollera att grisnervceller fungerar som mänskliga nervceller. Vi vet redan att det dopamin de bildar är identiskt med det som mänskliga celler producerar. Men vi måste också vara säkra på att medicin mot Parkinson fungerar på samma sätt i transplanterade grisceller, säger Håkan Widner.

Några av forskargrupperna i projektet är immunologiskt inriktade och ska studera olika möjligheter att hämma försvarsreaktioner mot griscellerna. En särskild grupp ska ägna sig åt de etiska problemen med xeno-transplantat och ge förslag till riktlinjer som kan tillämpas vid nervcellstransplantationer.

- Vi har fått anslag för tre år och under den tiden kommer vi inte att göra några försök på patienter. De experimentella studierna görs på möss, råttor och grisar. Men om allt fungerar, och vi är optimistiska, så räknar vi med att sätta igång kliniska försök om tre år, säger Håkan Widner.

- I första hand ska vi studera om tekniken kan användas vid Parkinsons sjukdom. Men på sikt finns det fler intressanta tillämpningar. Förutom Huntington är det multipel skleros. Där gäller det att ersätta de celler som producerar myelin som en skyddande isolering runt nervtrådar. Vid MS skadas myelinet och nerverna förlorar den skyddsmekanismen. Eftersom MS betraktas som en autoimmun sjukdom skulle det teoretiskt sett vara en fördel med grisceller som kanske är immuna mot sjukdomsprocessen. I ett andra skede ska vi studera om grismyelinet fungerar på samma sätt som mänskligt myelin och hur man kan undvika immunreaktioner mot dem.
________________________________________________________________

Docent Håkan Widner träffas på tel 046/222 0525 eller minicall 0740/19 22 47


Pressmeddelanden, index | Informationsenhetens hemsida | Lunds universitets hemsida
Webmaster@info.lu.se
1997-06-09