Pressmeddelande från informationsenheten vid Lunds universitet
Solveig Ståhl, 046-222 70 16,               98-12-14

Solveig.Stahl@info.lu.se

1.8 miljon kronor i forskningsanslag
från Erik Philip-Sörensens Stiftelse

Erik Philip-Sörensens Stiftelse för främjande av genetisk och humanistisk vetenskaplig forskning delar ut 1.8 miljon kronor till olika forskningsprojekt. Halva summan fördelas på humanioraforskning och halva på genetikforskning.

Det största enskilda anslaget, 480.000 kronor, går till projektet Europeiska mellanrum som drivs av Jonas Frykman, professor i etnologi. Det är ett fortsättningsanslag till det projeketet. Forskarna har valt olika infallsvinklar för att studera hur framtidens ekonomiska och sociala utveckling formas av kulturella mönster, traditioner och symboler. I delprojektet "Mellan Hansa och Euroclass" fokuseras de elitkulturer som bundit kontinenten samman. I "Mellan nation och region" studeras Istrien som mötesplats för öst och väst. I ett tredje delprojekt, "Mellan livsmedel och identitet" undersöks den stora livsmedelsindustrins snabba kulturisering. Fil.dr. Karin Salomonsson och doktoranden Anna Bjurstedt är anställda på projektet och forskar kring temat Consuming europe. En fråga är hur olika nationellla och regionala kök i Europa produceras och konsumeras idag. Målet är att se hur olika "kök" har kommit att bli ett medel för kulturellt utbyte och vardagsförankrad förståelse. Kunskapen om t ex det italienska köket och det grekiska köket är numera var mans egendom.
Samtidigt har den nationella produktionen av råvaror kommit i förgrunden. Att köttet från grisar, kycklingar och andra slaktdjur är svenskt marknadsförs som en särskild kvalitetssäkring.
Ett led i arbetet har varit att studera europiseringen av det lundensiska restauranglivet från början av 60-talet och fram till idag.

Ska ett försäkringsbolag ha rätt att kräva gentest av en försäkringstagare? Ska en försäkringstagare åläggas att informera sitt försäkringsbolag om evt sjukdomsanlag i samband med att han tecknar en försäkring? De här, synnerligen aktuella, problemen ska belysas i projektet "Rätt, genetik och försäkring" som tilldelas 150.000 kronor. Projektet som är tvärvetenskapligt och berör både humaniora och genetik drivs av Håkan Hydén, professor i rättssociologi.
-Syftet är att analysera behovet av rättsliga systemanpassningar på det här området. Det finns behov av rättsliga innovationer för att kanalisera de förändringar som uppstår i ett högteknologiskt samhälle, säger Håkan Hydén. I projektet ska man också se på lagstiftningen i andra länder. Skillnader mellan lagstiftningen i olika EU-medlemsländer kan ha stor betydelse för försäkringsbolagens konkurrensmöjlighet inom EU och i förhållande till utomeuropeiska länder som t ex USA.

Professor Gunnar Broberg, idé- och lärdomshistoria, får 110.000 kronor i fortsättningsanslag till projektet "Vår osäkra tillvaro". Det handlar bl a om att ge en historisk dimension till begreppet risk och säkerhet. I arbetet ingår ett antal historiska fallstudier över hur människor reagerat på väntade och inträffade katastrofer. En historisk dimension kan göra det lättare att förstå vad som vid Estoniakatastrofen benämndes den "bristande svenska säkerheten".

Fil.dr. Anders Ohlsson, litteraturvetenskapliga institutionen, får 100.000 kronor till projeket "Förintelsen i skandinavisk litteratur". Med Förintelselitteratur menas memoarer, självbiografier, romaner och noveller som har sin utgångspunkt i den tyska naziregimens brott mot det judiska folket 1933-45. Det existerar inte tidigare någon samlad framställning över skandinavias Förintelselitteratur. Ett syfte med projektet är att hålla kvar kunskapen om förintelsen och dess konsekvenser. Ett andra syfte är att studera hur minne, förståelse och mening konstrueras i Förintelselitteraturen.
-Utgångspunkten är att litteraturen utgör en unik kunskapskälla för den som söker återskapa och förstå en händlese i det förflutna och dess konsekvenser, i synnerhet för enskilda individer, eftersom den gör det möjligt för läsaren att närma sig själva händelsen, säger anders Ohlsson.
-I en tid då förnekanden av Förintelsen inte längre är ovanligt så är projektet en angelägen forskningsuppgift, påpekar han.

Professor Ulfur Arnason, genetiska institutionen i Lund, får 100.000 kronor för att anordna ett symposium om ryggradsdjurens artutveckling fårn det molekylärbiologiska perspektivet. Ulfur Arnason belönades nyligen med ett Linnépris för sina insatser för att bestämma ryggradsdjurens utvecklingsträd. Hans forskningsresultat är kontroversiella och står i strid med vad vissa auktoriteter hävdar. Bl a har Arnason uppskattat människoslätetes ålder till mer än tio miljoner år, medan det i skolböckerna ännu står fem miljoner år. Nu hoppas Ulfur Arnason att kunna väga alla dessa rön mot varandra och se på vilka punkter forskarna kan uppnå enighet.

Fil.dr. Marita Cohn, genetiska institutionen i Lund, får 80.000 kronor för studier av telomeras i jäst. Telomeras är ett enzym som även finns i mänskliga celler och som "putsar" och "läker" ändarna på kromosomerna. Särskilt viktig är denna funktion i samband med celldelningar. Det har antagits att telomeras kan spela roll vid uppkomsten av tumörceller och kan kanske också förklara en del av åldrandeprocessen. Jästsvamp är lämplig organism att studera dessa enzym på.

Fil.dr. Mats Hansson, avd för biokemi i Lund och professor Diter von Wettstein, f d chef för för Carlsbergslaboratoriet i Köpenhamn, får 100.000 kronor för Test av "micorarray" teknologi för att klona gener från kornmutanter defekta i klorofyllbiosyntes. Bakgrunden är de försök som gjordes på 40-talet och framåt av professor Åke Gustavsson som en tid var knuten till Genetiska institutionen i Lund. Han undersökte mutationer - dvs avvikelser - hos korn, vilket ledde till att nya och bättre sorter kunde förädlas. Men hur strukturen på kornets arvmassa såg ut kunde man inte bestämma med den tidens metoder. Hansson och von Wettstein kommer att undersöka gamla frön - en del ända från 40-talet - som förvaras hos Nordiska Genbanken. Man kommer att koncentrera sig på mutationer där framställningen av klorofyll inte fungerar tillfredsställande och försöka ta reda på varför.

Dr Maarit Jaarola, Genetiska institutionen i Lund, får 100.000 kronor för en undersökning av Fylogeni, systematik och biodiversitet: analys av Microtus. Microtus är åkersork, och den skånska åkersorken är bland genetiker känd för "Lunda-Y:et". Dess manliga könskromosom - kromosom Y - avviker från övriga svenska åkersorkars. Man har ännu inte upptäckt några avvikelser i den skånska åkersorkens beteende eller utseende på grund av detta. Jaarols ska undersöka saken men också undersöka sorkens utvecklingshistoria. Genetiska avvikelser får stort genomslag i en liten och begränsad population. Kanske var det den skånska åkersorken på något sätt isolerad från sina övriga artfränder på grund av iskanten eller förändrade landförbindelser mellan Själland och Skåne.



Pressmeddelanden, index | Informationsenhetens hemsida | Lunds universitets hemsida
Webmaster@info.lu.se
1998-12-14